På KTH finns vid sidan om KTH Live-In Lab, också det nya KTH Dig-IT Lab. I all forskning finns enorma mängder data. Om datan delas på ett smartare sätt – att hitta nya gemensamma standarder för beräkningar och delning av dem – så ökar möjligheterna att snabbare hitta lösningar som gynnar innovationstakten i fastighetsbranschen och därmed kan hållbarhetsmålen nås snabbare.
Utöver klimat- och miljövinsten gynnar det dessutom fastighetsägarens affär.
Dig-IT Lab gynnar särskilt det äldre beståndet
Syftet med forskningen här är att kunna påskynda digitaliseringen i fastighetsbranschen för att minska miljöpåverkan. Kompetenscentret ska åstadkomma främjandet av samarbetet mellan näringsliv och akademi. Ett viktigt syfte är att kunna maximera fördelarna med digitaliseringen för en byggnads hela livslängd. Att snabbare kunna bygga in rätt och smartare lösningar i befintliga och äldre hus är en stor utmaning idag. De flesta byggnader är äldre och sällan anpassade efter nya krav på exempelvis energiförbrukningen.
– KTH Dig-IT Lab kommer att ha stor positiv påverkan på fastighetsbranschen och är ett naturligt komplement till KTH Live-In Lab. Det finns ett stort intresse att digitalisera på ett smartare sätt, särskilt i takt med att vi måste öka takten i omställningen till hållbara byggnader. Den här forskningens potential kan rusta oss så att vi kan nå hållbarhetsmålen snabbare, i både nya och äldre byggnader, kommenterar Mikael Dimadis, styrelseledamot i KTH Live-In Lab och ansvarig för Einar Mattssons projekt inom KTH Dig-IT Lab.
Delad data till förvaltares storas nytta
Förvaltningen av en byggnad handlar till stora delar om att optimera den. Idag finns få tekniska system och lite mängd mätdata, särskilt i äldre byggnader. Att börja använda IT mer för att digitalisera förvaltningen är viktigt för att underlätta för fastighetsförvaltare som behöver kunna förutse vilken utrustning som passar bäst i olika typer av byggnader. KTH Dig-IT Lab kommer möjliggöra ett bredare beslutsunderlag för fastighetsförvaltaren med erfarenhetsdata från liknande byggnader, även om data kommit från en annan fastighetsägare.
– Samtidigt ser vi att framtidens fastighetsförvaltare och driftspersonal kommer att behöva större IT-kompetens för att kunna analysera och optimera fastighetens olika system samt förstå och kunna styra hur AI (smarta algoritmer) kan hjälpa till att snabbare nå önskat resultat, säger Mikael Dimadis.
Flera stora aktörer deltar i samarbetet
Många branschpartners är involverade idag utöver Einar Mattsson. Castellum, Vasakronan, SISAB (Skolbyggnader i Stockholm stad) och Akademiska Hus (som äger studentbostäder och universitetsfastigheter) med flera. Även teknikföretag som Myrspoven är med. Myrspoven jobbar med AI för att optimera en byggnads alla delar som kostar i drift. Det handlar om el-, värme- och vattendata, beläggningsgrad och annat en fastighetsägare har nytta av för att optimera driften.
– I Sverige är KTH unikt med att ha detta IT-Lab. Inom akademin samarbetar KTH med bland andra Uppsala Universitet och Université Grenoble Alpes, avslutar Mikael Dimadis.
