Lantmäteriets statistik för första kvartalet 2024 visar att trenden med ökat antal inteckningar har mattats av. Minskningen är 14 procent för hela landet för årets första kvartal. Jämtland, Västernorrland och Gotland hade alla en nedgång på drygt 30 procent, medan Västerbottens län klarade sig bäst.
– Vi ser en avmattning under kvartalet för i stort sett samtliga län. Färre fastighetsaffärer genomförs, vilket är vad som framgår i statistiken för nya inteckningar under första kvartalet, säger Dennis Lindén enhetschef på Lantmäteriet.
Minskningen av antalet inteckningar var betydande i hela landet. För länen Jämtland (-31%), Västernorrland (-31%), Gotland (-30 %) och Dalarna (-29%) är minskningen störst, medan utvecklingen i Västerbotten (-1,4%) var i stort sett oförändrad under kvartalet.
Antalet inteckningar minskade med 14 procent till 36 000 stycken under första kvartalet 2024 jämfört med 42 000 under sista kvartalet 2023. Det totala inteckningsbeloppet har ökat med 205 miljarder kronor under den senaste tolvmånadersperioden. Detta kan jämföras med ökningen av det totala inteckningsbeloppet under 2023 som var 223 miljarder.
– Minskningen för helåret beror på den lägre omsättningen av fastigheter i Sverige till följd av en ökade räntekostnader, högre inflation samt det allmänna konjunkturläget. Det finns också en viss säsongsvariation då färre fastighetsaffärer brukar genomföras i början av året. Detta har i sin tur medfört att behovet av att ta ut nya inteckningar i fastigheter minskat, fortsätter Dennis Lindén.
Återlämnade pantbrev
Statistiken visar även att fler pantbrev lämnas åter av kreditgivaren. Skälet är att de inte längre behövs som säkerhet för bostadslån. Under det första kvartalet har 64 000 pantbrev lämnats tillbaka till fastighetsägaren medan endast 36 000 nya pantbrev har utfärdats.
– Det indikerar att de bolånekunder som har möjlighet nu föredrar att slutamortera sina bostadslån i högre takt än tidigare, avslutar Dennis Linden.
