Nyheter

Så ökar risken för fallolyckor när byggnadsställningar sätts upp  

Text: Love Jansson

– Att sätta upp en byggnadsställning har flera utmaningar. Ställningens infästningar i huskroppen måste kontrolleras så att de håller. Annars är risken hög att ställningen rasar och det sker fallolyckor. Men kunskapen om det och andra utmaningar är svag. Det påverkar byggen varje dag, säger Roger Björk som är ordförande för branschorganisationen Ställningsföretagen, STIB.

En utmaning för byggbranschen är kunskapsbristen när ställningar ska sättas upp i ett projekt. Det finns många förhållanden som måste först klargöras innan arbetet kan påbörjas.

– Det är en mängd olika faktorer som påverkar stabiliteten i ställningen, berättar Roger Björk. Han är ordförande för branschorganisationen Ställningsföretagen (STIB) och vet vad han talar om som projektchef på Sydställningar.

Roger berättar ingående om de omständigheter som en ställningsbyggare måste få information om för att kunna bygga en säker arbetsplats. Hur väl förankrad ställningen är i huskroppen spelar en viktig roll.

– För att få en stabil täckt ställning måste man beräkna vindlasterna och få fram hur stora krafterna blir i infästningarna. Var tionde infästning ska provdras för att kontrollera om ställningen håller och är arbetssäker enligt lag. Det ska också dokumenteras i ett protokoll. Men det är inte alla beställare som känner till detta.

Kunskapen varierar alltså och i de utbildningar som STIB håller i ämnet är det inte ovanligt att beställare vittnar om att de inte kände till kraven. Och då ställer man inte kravet till ställningsbyggaren, vilket äventyrar stabiliteten och det händer fallolyckor.

Rätt uppgifter i informationsutbytet 

Kunskapsbristen handlar om de krav som beställaren förväntas ställa på ställningsbyggaren. Att all dokumentation ska finnas med, att infästningar är provdragna, att det finns en riskanalys och andra undersökningar innan arbetet kan köras igång.

Denna information överlämnas till ställningsbyggaren. Beställaren ska även informera om huskroppen, till exempel var det är lämpligt att montera infästningarna för att undvika problem med ledningar och VVS.

Har inte beställaren denna kunskap och inte kan överlämna kompletta uppgifter ökar risken för olyckor, menar Roger. Idag delar beställaren och ställningsbyggaren på ansvaret i informationsutbytet, där ställningsbyggaren svarar för att dimensionera ställningen rätt, vilken typ av arbete som ska utföras och att man tagit hänsyn till markförhållanden så att den står stadigt.

Osund konkurrens

I dagens pressade konjunkturläge där byggbranschen går på knäna finns det oseriösa aktörer på marknaden.

– Det syns på slutprodukten, säger han. Ser då och då ställningar som har brister och kan vålla problem. Kan bero på att man inte har råd med en ställningsbyggare utan ställer upp den själv utan kunskap om regler eller risker.

Det existerar alltså en utbredd okunskap om vad som gäller, trots lagar och regler. Kompetensnivån måste höjas. Det försöker STIB råda bot på genom att utbilda den egna branschen och beställarna. Men man ska inte måla allt i svarta toner. Det finns ljuspunkter, menar Roger.

– Det har blivit bättre med åren. Utbildningarna och att fler har blivit auktoriserade är en bidragande orsak samtidigt som beställarna har blivit mer medvetna om vad som gäller.

Foto: Patrik Bergenstav