– Det har byggts många nya bostäder i helt nya områden eller genom förtätning av befintliga bostadsområden utan tanke på något behov av skyddsrum. Där har vi ett glapp, säger Anders Johannesson enhetschef för skyddsrum vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Det råder stor brist på skyddsrum i Sverige och de som redan finns bedöms till stor del vara i undermåligt skick med eftersatt underhåll. Sedan 2002 har i princip inga nya skyddsrum byggts. Föreslagen nybyggnad beräknas kosta 3,8 miljarder under en femårsperiod.
Skyddsrum för befolkningens trygghet och säkerhet i händelse av krig byggdes i stor omfattning redan före andra världskriget och ända in på 1990-talet. Men 2002 slutade Sverige i princip att bygga nya skyddsrum.
Under det kvartssekel som snart gått sedan dess har det byggts tusentals nya bostäder utan en tanke på skyddsrum. 430 000 nya bostäder saknar skyddsrumsplanering. En bedömning är att det saknas totalt 700 000 skyddsrumsplatser.
Ändå konstaterar Försvarsberedningen att tillgången på skyddsrum är god i Sverige antalsmässigt, jämfört med förhållandena i många andra länder.
Det finns i Sverige idag drygt 65 000 skyddsrum av varierande storlek och standard, allt från enstaka skyddsrum i mindre fastigheter för några tiotal personer till större skyddsrum och riktigt stora så kallade befolkningsskyddsrum i bergrum för flera tusen personer.
Därtill finns omkring 80 så kallade specialskyddsrum, men i regel är de i behov av stora reinvesteringar och moderniseringar. Totalt rymmer de svenska skyddsrummen sju miljoner personer.
Ansvar för planering
En utredning som lämnades till regeringen 2022 om ”Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” föreslår att det i bostadsområden som byggts efter 2002 årligen ska byggas 25 till 50 nya skyddsrum, motsvarande skydd för upp emot 5000 personer.
Kostnaden beräknas till 3,8 miljarder kronor under en femårsperiod som staten föreslås stå för. Men i övrigt är det respektive fastighetsägare som ansvarar för att skyddsrum hålls i skick och fungerar vid behov.
Utredningen föreslår inte någon ändring av MSB:s övergripande ansvar för civilbefolkningens skydd, men föreslår att myndigheten utöver tillsyn och inspektioner av vanliga skyddsrum också ska ha ansvar för så kallade övriga skyddade utrymmen. Och myndigheten förslås tillsammans med kommunerna planera för hur stora befolkningsskyddsrum ska kunna moderniseras och kunna tas i bruk i de större orterna inom strategiskt viktiga områden.
Utredningen anser vidare att staten i en del fall ska bära delar av kostnaderna för att återställa gamla skyddsrum så att de stämmer med modena krav.
Generellt gäller att det är respektive fastighetsägare som ansvarar för sina skyddsrum och som har att se till att de är rätt utrustade. Inspektioner genomförs av MSB, som kan komma med förelägganden till fastighetsägare. Men takten i inspektionsarbetet är eftersatt. Det talas om cirka 2000 skyddsrumskontroller per år.
Samma regelverk gäller alla
De stora befolkningsskyddsrummen ägs och drivs i flertalet fall av kommuner. Det finns några som är privatägda. Men alla lyder under samma regelverk att bli offentliga skyddsrum vid höjd beredskap och krig. I fredstid används flertalet av dem för olika ändamål, exempelvis som parkeringsgarage.
Den statliga utredningen (SOU 2022:57) kom fram till att befolkningsskyddsrummen bör bevaras och rustas för framtida skyddsbehov.
– Regeringen har från 2024 avsatt 100 miljoner kronor för upprustning av skyddsrum och då är både normalskyddsrummen och befolkningsskyddsrummen med i den planen, fortsätter Anders Johannesson.
Upprustningen kan bestå i filterbyten, ventilation, el och styr, vatten och avlopp och annan upprustning av slitage i skyddsrummet. MSB leder arbetet och fördelar pengar efter de kostnader som uppstår, men det är ägarna som ska upphandla de entreprenörer som behövs.
På bilden: Underhållsbehovet är stort i svenska skyddsrum, särskilt i de stora befolkningsskyddsrummen i berg, som i fredstid används för diverse ändamål
Foto: : Gösta Löfström
