Det är inte ovanligt att det förekommer skador på betongen i nybyggda projekt. Bristande kunskap hos beställare och entreprenörer, bristande vilja att ta ansvar för slutresultatet och ibland rent slarv är några av orsakerna.
Om det berättade skadeutredaren Ghassem Hassanzadeh på Ytskyddsdagarna.
Människan har byggt med betong sedan romartiden. I dag har vi bättre teknik och bättre utrustning. Så hur kommer det sig att nya betongkonstruktioner kan ha skador redan från början?
– Man måste veta vad man gör för att få ett bra resultat. Både stora och små i branschen gör fel som är enkla att undvika. Ofta beror det på dålig kunskap hos beställare och entreprenörer. De här skadorna kostar mycket att ta hand om plus att entreprenörerna får missnöjda beställare.
Det konstaterade Ghassem Hassanzadeh när han talade om skador på nybyggnation under Ytskyddsdagarna. Han är specialist på tillståndsbedömning, skadeutredningar, reparation och förstärkning av skadade betongkonstruktioner i det egna bolaget GH Betongråd AB.
Exempel på fel som görs är att fördröjning av betongleveranser eller att en betongpump går sönder, gör att betongen börjar härda innan gjutningen är färdig. För mycket vibrering kan leda till separation i betongen.
– Det kan även vara en otät form, som gör att betongpastan rinner ut och kvar blir bara sten. Annat som kan ge problem på nya konstruktioner är uttorkning av betongen, krympskador och frostskador eftersom man inte tänkt på hur man ska skydda betongen mot dessa skador.
Onödiga fel
Ghassem Hassanzadeh berättar om ett projekt där ett hål i formen för en bärande tvärbalk tätats utifrån med fogskum. Skummet spred sig inuti formen och skapade hål i betongen. Även frigolit hade använts för att täta formen vilket gjorde att frigoliten tog plats där det skulle ha varit betong i en bärande balk.
– Det är heller inte ovanligt att vi hittar diverse saker ingjutna i betongen. Det kan vara träbitar, spån efter sågning av formen, skyddsplast, najtrådar och i ett fall till och med en varselväst. När jag frågar varför de inte städat formen innan gjutning är svaret ofta att det var trångt. Det är ingen ursäkt, det går att spola rent med vatten.
Ett annat problem är att man inte kontrollerar att betongen tagit sig in över allt i formen, med håligheter som följd. Betongens kvalitet bör kontrolleras under hela gjutningen så att den har rätt konsistens för att ta sig in i hela formen.
Även för mycket armeringen som sitter för tätt kan göra att betongen får svårt att ta sig in över allt och det bildas luftfickor.
– Efter gjutningen upptäcks detta inte. Det upptäcks först om något allvarligt händer och du måste gå in och åtgärda det. Det innebär onödiga kostnader för samhället, påpekade Ghassem Hassanzadeh.
Felaktiga metoder
Han gav även exempel på slarv. Vid ett projekt kontrollmättes höjden på formen innan gjutning. Tjockleken på betongen skulle vara 240 millimeter men mätningen visade att formens höjd varierade från 205 till 298 millimeter.
– På ett annat projekt hade armeringen bockats så att delar av den stack upp ovanför betongen. Det här är fel som förkortar livslängden på broar och andra betongkonstruktioner.
I ett annat projekt vid gjutningen av en bro blev det en sättning på formen som ledde till en skada. Den skadade delen bilades bort. Ghassem Hassanzadeh rekommenderade entreprenören att använda sprutbetong för att laga skadan, eftersom den var på undersidan och luftfickor kan bildas om vanlig gjutning används. Beställaren valde ändå vanlig gjutning.
– Vid en inspektion efter gjutningen kunde jag konstatera att det uppkommit luftfickor. Beställaren sa bara att det var synd att de inte lyssnat.
Om man bilar med mejsel för att ta bort skadad betong skadas den friska betongen och du får ingen bra motgjutningsyta.
– Vi rekommenderar att använda vattenbilning för att få bra motgjutningsyta. Många tycker att det är dyrt med vattenbilning. Men ett dåligt resultat kostar också pengar.
Planera innan gjutning
Ghassem Hassanzadeh delade med sig av tips för hur fel vid gjutning kan undvikas med relativt enkla medel. Det viktigaste är att planera väldigt noga. Kontrollera form, väderförhållande och utrustning innan gjutningen börjar.
Man bör även kontrollera armeringen och städa formen ordentligt så att inget ligger kvar där.
– Och om du gjuter mot en befintlig betongyta ska den vattnas så att den inte suger vatten från den nya betongen, för att undvika torkskador.
Betongens kvalitet ska kontrolleras när den anländer och betongbilsflödet ska fungera. Efter gjutningen är det viktigt att täcka betongen för att få en bra härdningsprocess.
– Täck betongen med plastfolie och vattna enkelt, det behövs inga kemikalier, vatten är det bästa för betongen.
Ghassem Hassanzadeh tycker att det är oroande att många i branschen accepterar att det görs fel. Många tror att de gjort allt rätt, fast inspektioner bevisar att så inte är fallet.
– En bro ska hålla 100 år. Då är det inte bra att snåla när den byggs. Det bästa är att göra rätt från början. Om det ändå blir fel bör man inte tänka på kostnaderna, det är viktigare att välja de rätta metoderna för åtgärder. Det blir billigare i längden.
På bilden: En dåligt städad form ger skador på gjutningen. Ghassem Hassanzadeh har hittat skyddsplast, najtrådar och en varselväst ingjutet i konstruktioner
Bild: Ghassem Hassanzadeh
