Nyheter

Fastighetsägarna: ”Bra att EU:s energieffektiviseringsplan anpassats till svenska förutsättningar”

Fastighetsägarna välkomnar att Europaparlamentet antagit energiprestandadirektivet (EPBD) för att minska energiförbrukningen i byggnader. Den svenska regeringen behöver nu proaktivt agera för att underlätta energieffektivisering av fastighetsbeståndet.

Europaparlamentet har idag beslutat anta ett nytt och reviderat EU-direktiv om byggnaders energipresentanda (EPDB). Beslutet välkomnas av Fastighetsägarnas utvecklings- och hållbarhetschef som ett steg på vägen mot nya energiprestandakrav.

– Det är bra att EU-direktivet om energiprestanda, EPDB, nu antagits av Europaparlamentet. Det direktivet som antagits är mer balanserat, med färre detaljregleringar och större flexibilitet för fastighetsägare än det ursprungliga förslaget. Energiprestandakrav som nu ställs är bättre anpassade till de behov och förutsättningar som fastighetsägare har, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.

– De nya energikraven kommer att kräva omfattande investeringar. Här behöver politiken förbättra förutsättningarna för fastighetsbranschen att minska sin miljöpåverkan och bidra till ett mer hållbart samhälle,  fortsättert Rikard Silverfur.

Europaparlamentets beslut behöver nu också godkännas i EU:s ministerråd, vilket väntas ske under våren. Redan nu behöver den svenska regeringen agera anser Fastighetsägarna.

– Energiminister Ebba Busch och bostadsminister Andreas Carlson behöver vara proaktiva och redan nu analysera energistatistik för byggnader, för att kunna bedöma hur många och vilka fastighetsägare som berörs av kraven. Att agera proaktivt är nyckeln till att kunna energieffektivisera fastighetsbeståndet, säger Rikard Silverfur.  

– Vi ser fram emot att fortsätta arbetet tillsammans med alla aktörer inom fastighetsbranschen, regeringen och myndigheter för att effektivt genomföra detta direktiv, avslutar Rikard Silverfur.

Fotnot: Det innebär kraven i energiprestandadirektivet
Direktivet innebär att medlemsländerna åtar sig att minska sin energiförbrukningen i bostadshus med i snitt 16 procent till 2030 och till mellan 20 till 22 procent till 2035. Direktivet ställer också kravet att 55 procent av energiminskningen måste ske bland de sämsta byggnaderna.
För fastigheter som inte är bostäder ska 16 procent av ländernas sämsta fastighetsbestånd renoveras till 2030 och 26 procent till 2033.