Materialåtervinning av byggmaterial för användning i nya byggprodukter kan bidra ganska avsevärt till att minska klimatpåverkan, hur mycket beror på typ av material. Detta framgår av en utredning som IVL har gjort på uppdrag av branschorganisationen Återvinningsindustrierna.
Beträffande avfallsproblematik hänvisar både EU och svenska myndigheter till prioritetsordningen i Avfallstrappan. Bäst är att förebygga och minimera avfall, därnäst kommer återanvändning, återvinning och energiutvinning. Sist och därmed sämst är deponering.
Återanvändning (återbruk) har äntligen gjort insteg i byggbranschen, inte minst tack vare initiativ som CCBuild, ett nätverk som drivs av ett dotterbolag till IVL. Det återstår ändå mycket att göra bland annat för att få riktig fart på återbruksmarknaden. För byggbranschen gäller detta i ännu större utsträckning inom materialåtervinning; alternativet när återbruk inte är möjligt.
– Mycket avfall, exempelvis från rivningar av byggnader, går idag till energiutvinning. Potentialen att spara resurser och minska klimatpåverkan tack vare återbruk och återvinning är mycket stor i byggbranschen, säger Ellen Einebrant, vd för Återvinningsindustrierna.
Denna branschorganisation har finansierat studien ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall” som har utförts av Jurate Miliute-Plepiene, Hanna Unsbo och Jan-Olov Sundqvist, alla tillhöriga IVL. För närvarande pågår en separat studie om återvinning av schaktmassor. Även denna studie är beställd av Återvinningsindustrierna och genomförs av IVL.
Stora tonnage
Den svenska byggsektorn ger årligen upphov till cirka 14 miljoner ton avfall. En stor andel av detta förbränns (energiutvinns) medan en mindre andel deponeras. Svenska regelverk har som avsikt att driva på en bättre hantering.
Enligt 3 kap 10 § i Avfallsförordningen ska bygg- och rivningsavfall sorteras i minst sex fraktioner, därav en plastfraktion. De övriga fraktionerna ska vara trä, mineraler (betong, tegel, klinker, keramik och sten), metall, glas och gips. Hela 29 procent av det brännbara avfall som samlas in från bygg- och rivningsverksamhet utgörs av plast.
Det är viktigt att sortera ut plast och den bör helst delas upp i flera underfraktioner, som exempelvis krympplast, rör av HDPE och så vidare. Ju mer enhetliga och ju renare fraktionerna är desto lättare blir de att återvinna.
Målet med den nämnda studien ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall” var att ta fram nyckeltal för klimatpåverkan – utsläpp uttryckt som koldioxidekvivalenter CO2e – för sjutton fraktioner av byggavfall. Klimatpåverkan under processen för avfallshantering/materialåtervinning jämfördes med klimatpåverkan under processen för att tillverka samma material av jungfruliga råvaror. För några av fraktionerna undersöktes klimatpåverkan vid energiutvinning av materialen.
Mer än klimatnytta
Författarna till studien påpekar att resultaten inte ska användas för rivningsmaterial, utan främst för rena eller ganska rena fraktioner av spill.
– Men för aluminium och andra metaller fungerar det i praktiken att återvinna dem från rivningsavfall, påpekar Jurate Miliute-Plepiene. Och gips går att återvinna både från spill och från rivning om det sorteras och hanteras rätt. Men exempelvis för isoleringsmaterial accepterar befintliga anläggningar mestadels bara mycket rent material.
För att kvantifiera klimatnytta/klimatpåverkan rekommenderas att själv räkna ut denna genom att använda värdet UTAN AVFALLSTRANSPORT tillsammans egna uppgifter om den sträcka som materialet transporteras i ens eget case.
Studien har enbart tagit fram nyckeltal för klimatnytta/klimatpåverkan som snarare illustrerar storleksordningen än är resultat av en fullständig livscykelanalys. Tänk också på att materialåtervinning ofta ger andra fördelar, framförallt resursbesparing och minskad påverkan på luft och vatten. Ett bra exempel är gipsåtervinning som inte innebär särskilt stor klimatnytta, men som med tanke på resursbesparing och miljöpåverkan är fördelaktig. Annars kan deponering av gips slösa med resurser och orsaka försurning.
Bättre källsortering
– För att underlätta materialåtervinning måste källsorteringen vid byggplatser bli mycket bättre och gärna med uppdelning i fler än sex fraktioner, anser Ellen Einebrant. Kommuner och andra som upphandlar bör ställa krav på sortering, att det ska återvinnas och med vilken kvalitet. Helst bör beställaren också få ett kvitto på vad och hur mycket som sedan återvanns.
Kommuner och det offentliga i övrigt kan gärna visa vägen vid upphandlingar. Att exempelvis alltid gå på lägsta priset för en rivning är inte hållbart för miljön. Ställ miljökrav i förfrågningsunderlaget och beskriv hur anbuden kommer att utvärderas.
Upphandlingsmyndigheten ger råd och vägledning. Myndigheten har bland annat utformat upphandlingskriterier för cirkulär hantering av plast.
Samtidigt är det viktigt att marknaden växer, det vill säga att mer avfall går att återvinna och att byggprodukter baseras på återvunnet material. Många av Återvinningsindustriernas medlemsföretag är aktiva här. Flera är duktiga och kan göra insatser i samband med miljöinventeringar och återbruksinventeringar av byggnader som ska demonteras (rivas).
– Jag tror det är bra om både byggvaruhandeln och byggmaterialtillverkare engagerar sig som köpare och säljare av återvunnet material för att stärka återvinningsmarknaden, samt genom business to business, menar Ellen Einebrant.
Att införa en kvotplikt för de som bygger kan bli ett incitament, det vill säga att vissa byggmaterial måste innehålla en viss andel återvunnet. Detta kan vara något för EU att driva.
– Byggbranschen ger upphov till mycket stora flöden med avfall. Möjligheterna är betydande för materialåtervinning av stor omfattning, avslutar Ellen Einebrant, vd för branschorganisationen Återvinningsindustrierna.
ledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder”. Den är finansierad av IVL och Avfall Sverige och författad av bland andra Jurate Miliute-Plepiene och Carina Loh Lindholm. Guiden är riktad till privatpersoner och i viss mån mindre byggföretag och hantverkare, kategorier vars avfall lämnas hos kommunernas återvinningscentraler.
Guiden används främst för att få indikationer om riskerna för farliga ämnen i byggprodukter. Emojier i grönt, gult och rött visar vägen för användaren. Ungefärligt tillverkningsår för det som är tänkt att återbrukas utgör ofta indikation på potentiella miljö- och hälsorisker.
Guiden omfattar ett 70-tal produkter som disponeras enligt husets olika delar. Man får tips på hur farliga material kan kännas igen och hur avfall ska sorteras. Guiden omfattar 26 sidor. Det finns också en mer utförlig rapport på 86 sidor och som har litteraturreferenser.
Cirkulärt nätverk
Circular Sweden är ett nätverk som driver på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Återvinningsindustrierna är medlemmar tillsammans med en rad företag som har stora möjligheter att påverka materialflöden. Medlemmar som närmast verkar i bygg- och fastighetsbranschen är NCC, White Arkitekter, IKEA och Tarkett. Inom Circular Sweden samverkar företagen bland annat kring återvinning. Ambitionerna är breda och nätverket bjuder in både näringsliv och politik för att diskutera hinder och möjligheter för ökad cirkularitet. Målet är att Sverige 2030 utgör ett internationellt föredöme och att vi 2040 har ett samhälle utan stort behov av ändliga råvaror.
