Många av Företagarnas medlemsföretag är verksamma i branscher där lönenivån ligger under den medianlön (34 200:-) som utredningen presenterade i förra veckan. Inte desto mindre är de beroende av utländsk arbetskraft för att klara sin verksamhet.
– Detta är allvarligt. Förslagen påverkar Sveriges jobbskapande företag på ett mycket negativt sätt då de går miste om möjligheten att hitta kompetens som inte finns i Sverige. För företag med 4-5 anställda är det centralt att varje anställd har den kompetens som krävs för yrket, säger Benjamin Dousa, vd för Företagarna.
Konsekvensen blir att företaget tappar sin konkurrenskraft och att andra utländska företag tar över marknaden.
– Om det inte går att anställa lastbilsmontörer i Härnösand varför ska företagen då inte ha möjlighet att hitta den kompetensen utomlands?, frågar Benjamin Dousa
Det krav om god försörjningsnivå om 80 procent av medianlönen (utan möjlighet till undantag) som infördes 1 november 2023 var redan det ett hårt slag mot många företag. At ytterligare höja nivån till 34 200 kr kommer att bli en nådastöt för många av Sveriges små och medelstora företag.
Utredningen föreslår att det ska finnas möjlighet till undantag från lönekravet för vissa yrkesgrupper. Det lägre lönekravet ska ligga i nivå med lägsta kollektivavtal eller praxis inom respektive branschs lönevillkor.
– Vad gäller nivå, det vill säga lägsta kollektivavtalsnivå eller praxis inom respektive bransch, har detta i princip varit Företagarnas förslag och återkommande inspel till utredningen och i media. Företagarna anser att undantaget borde vara huvudlinjen för hela utredningen då det annars riskerar att snedvrida konkurrensen kraftigt, säger Catharina Bildt Grape, Företagarnas expert på migration och arbetsmarknadsfrågor.
Utredningen föreslår att regeringen ges möjlighet att fatta beslut om vilka yrkesgrupper som ska undantas från lönekravet. Underlag till beslut om vilka yrken som ska kunna undantas ska tas fram av Migrationsverket tillsammans med Arbetsförmedlingen.
– Företagarna ser med stor oro på att det är Migrationsverket och Arbetsförmedlingen som tillsammans ska ta fram underlag för vilka yrkesgrupper/branscher som ska omfattas av undantaget, säger Catharina Bildt Grape,
Beslut om vilka yrken som ska ha möjlighet till ett lägre lönekrav för att det inte går att hitta kompetens i Sverige kommer vara av största vikt och här måste företag och branschorganisationer inkluderas för att ge en rättvisande bild.
– Att det finns undantag från lönekravet är en liten livlina för vissa företag, Företagarna understryker att utredningens förslag som helhet kommer slå hårt mot de jobbskapande företagen. Med detta förslag ges vissa företag möjlighet att behålla sin kompetens samtidigt som andra företag går miste om densamma, säger Catharina Bildt Grape
Slutligen lyfter utredningen åtgärder som ska främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det finns många branscher, inte minst inom hantverksyrken, som har specialister och experter som knappt utbildas i Sverige idag och där lönenivån ligger under 34 200 kr. Inte desto mindre är dessa specialistkompetenser avgörande för branschens utveckling och fortsatt jobbskapande i Sverige. Exempel på typer av företag som påverkas är inom logistik, mekaniker och byggsektorn.
– Företagarna är kritiska till regeringens fokus på att koppla begreppet högkvalificerad arbetskraft till att vara synonymt med högbetalda yrken, det är helt enkelt feltänkt, avslutar Benjamin Dousa.
Foto: Kevin Seibel
