Hjälmar designade som klätterhjälmar blir allt mer populära i många yrken. Men det gäller att göra en grundlig risk- och behovsanalys innan du väljer hjälm.
Martin Lindén, Category Manager, personlig skyddsutrustning på Procurator har mångårig erfarenhet och expertis inom skyddshjälmar.
– Riskerna du utsätts för under arbetet avgör vilken europeisk standard, alltså EN-norm du ska följa i ditt val av hjälm. Klätterhjälmsstandarden EN 12492 är utvecklad specifikt för arbetsmiljöer med exempelvis bergsklättring. För arbete på hög höjd rekommenderar vi i princip alltid en skyddshjälm certifierad enligt standard EN 397.
Varför just den standarden?
– Bland annat handlar det om att klätterhjälmarna med standard EN 12492 har en hakrem som kräver mycket stor kraft för att lösa ut. Det gör att de inte alltid lämpar sig för övriga andra miljöer som inom industri- och bygg. Därför är hjälmar med standard EN 397 vår rekommendation.
Men borde inte en hjälm alltid sitta kvar vid ett fall?
– Du måste se till vilka unika risker du utsätts för i den aktuella miljön. Vid bergsklättring finns det risk för fallande stenar vid ett eventuellt fall. Då ska du skydda dig med en klätterhjälm certifierad enligt EN 12492. Hakbandet på den här typen utlöser först vid ett minimumtryck av 50 kg.
– Skyddshjälmar med standard EN 397 å andra sidan har hakband utformade för att utlösas vid ett lägre tryck. Detta för att minimera risken för att du ska fasta i hakbandet eller hjälm vid ett fall från hög höjd, vilket kan innebära allvarliga skador.
Ytterligare att tänka på i samband med ditt val av hjälm är att somliga byggföretag ställer krav på att skyddshjälmen måste ha tre eller fyra fästpunkter på hakbandet. Om du bär hörselkåpor utöver en hjälm kan kåporna hamna utanpå fästpunkterna på hakbandet. Det gör att ljud kan ”läcka in” med riskföljden att det blir skador på hörseln.
