Nyheter

Effektivitet och minskat slöseri är målet för alla oss inom byggbranschen – en lågt hängande frukt är standardiserade data

Text: Salih Osman, BIM Manager hos Xella

Den svenska byggbranschen har ett uttalat behov av standardiserade data som kan förenkla processerna genom hela värdekedjan, öka effektiviteten i samarbetet och minimera materialslöseri. Många av oss har skapat våra egna lösningar, men för att säkerställa en bra och enhetlig grund som verkligen kan effektivisera, behövs politiska initiativ och lagstiftning.

Sverige är känt för högkvalitativt byggande med stor innovationsnivå. Tyvärr kännetecknas byggbranschen även av en låg digitaliseringsgrad och brist på enhetlighet i samarbetet genom värdekedjan, vilket skapar ineffektiva arbetsprocesser med mycket materialslöseri som följd. Detta ser vi särskilt tydligt i processen för val och beräkning av rätt byggmaterial till byggprojekten, så att de kommer i rätt tid, i rätt dimensioner och i rätt mängder. Orsaken till detta kan hittas i föråldrade samarbetsmetoder mellan projektörer och materialleverantörer samt brist på standardisering av data.

När material ska levereras till ett nytt byggprojekt är den optimala grunden att dela information mellan parterna genom så kallad BIM (Byggnadsinformationsmodellering). Med hjälp av BIM visas hela byggnaden i 3D-ritningar och utifrån det kan arkitekten ange materialtyp, dimensioner och mängder, som producenten sedan kan använda för att utarbeta en exakt offert och en effektiv leveransplan. Tyvärr kommuniceras de flesta projekt idag med 2D-ritningar, vilket gör det svårt för producenterna att exakt avläsa var i byggprocessen materialet ska användas och därmed avgöra vilken produkt som är mest lämpad för uppgiften och i vilka mängder.

Jag arbetar till exempel ofta med bärande väggar i lättbetong för flervåningshus, där jag behöver veta vilken belastning en vägg måste klara av – och det beror till stor del på exakt var i byggprojektet materialet ska användas. Brist på information leder till fler kommunikationsrundor med arkitekten, vilket minskar effektiviteten för båda parter.

Ställ krav på standardisering – nu

BIM är således som utgångspunkt en bra och giltig datagrund. Men tyvärr kan det fortfarande uppstå flera fel i processen även när BIM används. Det finns nämligen inga lagkrav om datastandardisering i BIM vid uppförande av privata byggprojekt och det är inte heller arkitekten som hålls ansvarig för informationen i BIM. Trots branschstandarder och mallar presenteras material fortfarande på olika sätt i BIM, vilket skapar utrymme för tolkning av data och förvirring hos producenten och andra aktörer i processen. Det leder ofta till att alla parter tillbringar onödigt mycket tid på en process som borde vara enkel och effektiv.

En sak är bristande effektivitet i samarbetet mellan olika aktörer inom byggbranschens värdekedja. En annan är det onödiga slöseriet med material som uppstår på byggplatserna när producenterna inkluderar en buffert i sina offerter för att undvika materialbrist på plats, på grund av oprecisa materialangivelser i BIM. Även om det överskottsmaterial som ibland uppstår kan användas i andra projekt, är det i så fall förknippat med extra kostnader och konsekvenser – inte minst för koldioxidutsläppen genom extra transport.

Exakta materialangivelser sparar tid och CO2

Det finns med andra ord utrymme för förbättring när det gäller de data som används inom branschen idag och deras användning inom privat byggande. Många företag har därför utvecklat sina egna verktyg för att försöka använda de befintliga och varierande datamängderna. På Xella har vi till exempel utvecklat ett verktyg där vi antingen kan använda rådgivarens 3D-modell för materialmätning eller bygga våra egna 3D-modeller baserade på 2D-ritningar.

Därför kan vi (och andra aktörer i processen) nu mer exakt visualisera var i byggnaden produkten ska användas, vilket gör det enklare för oss som materialleverantör att välja rätt produkt och rätt mängder med betydligt mindre kommunikation fram och tillbaka med arkitekten och minimalt materialslöseri. Dessutom kan vi, när vi vet vilken produkt och hur mycket som behövs, planera mycket exakta delleveranser av material som är packade efter till exempel en specifik våning eller ett specifikt hus, vilket också bidrar till ökad effektivitet på byggarbetsplatserna. Verktyget gynnar därmed både branschen och miljön i våra specifika byggprojekt. Men om vi ska lösa problemet med bristande datastandardisering inom den svenska byggbranschen som helhet krävs det mer än ett antal företags egna lösningar – det behövs politiskt agerande.

Vid uppförande av offentliga byggnader har det exempelvis redan länge varit obligatoriskt att använda enhetliga BIM-data. Allt tyder således på att det, trots flera branschinitiativ, också behövs lagstiftning inom privat byggande om vi ska bli mer effektiva och undvika slöseri. Och det måste vi – nu. Både för branschens och för miljöns skull.

Det är viktigt att vi erkänner vikten av standardiserade data och ser till att de används konsekvent inom hela byggbranschen. Genom att införa lagkrav och politiska initiativ för datastandardisering kan vi öka effektiviteten, minska materialslöseri och främja en hållbar utveckling. Genom att arbeta med standardiserade data och använda BIM som grund kan vi förbättra kommunikationen mellan olika aktörer inom byggprocessen.

För att uppnå dessa mål behöver vi samarbeta och arbeta tillsammans som en bransch. Det kräver att företag, arkitekter, byggare och myndigheter går samman för att utveckla och implementera standardiserade metoder och riktlinjer för datahantering. Vi måste också investera i utbildning och kompetensutveckling för att säkerställa att alla inblandade har den nödvändiga kunskapen för att använda standardiserade dataeffektivt.

Det är dags att vi tar ett helhetsgrepp om detta problem och ser till att standardiserade data blir normen inom den svenska byggbranschen. Genom att göra detta kan vi öka effektiviteten, minska slöseriet och främja en mer hållbar och framgångsrik bransch.