Text: Mikael Hedlund
Av Arbetsmiljöverkets 24 000 inspektioner förra året, eller förrättningar som myndigheten själva säger, riktades cirka 4 700 mot byggverksamhet, arbetsplatser med huvudsaklig verksamhet inom bygg i Sverige. Av dessa fick mer än varannan, 56 procent, någon form av krav från myndigheten.
En del handlar om skyddskläder.
Daniel Ramlert, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, utför ungefär 200 inspektioner årligen på bland annat byggarbetsplatser. Hans samlade bild är att de flesta större byggarbetsplatser sköter sig:
– De stora byggarbetsplatserna har generellt sett en god efterlevnad vad gäller krav på skyddskläder. Här är ofta krav på att hela skyddsmunderingen används, oavsett vad det är för arbetsuppgifter som medarbetaren utför. På mindre byggen är efterlevnaden också god om det är en seriös firma. Däremot kan de anpassa klädseln lite beroende på risker i det dagliga arbetet. Men på byggen där vi finner att efterlevnaden av skyddskläder är dålig finns det andra, allvarligare brister i botten.
Arbetsmiljöverket utför inspektioner som bland annat går ut på att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker och samtidigt ge arbetsgivaren besked om vad som behöver rättas till. Normalt inspekteras arbetsplatser som bedöms har de största arbetsmiljöriskerna, men myndigheten arbetar också i projekt och kampanjer där den riktar sig mot särskilda arbetsmiljöproblem eller branscher, som byggbranschen. Det kan bli mycket att inspektera om det är stora områden och då behöver man vara två. Om det är högriskinspektioner eller myndighetsgemensamma inspektioner, där flera myndigheter samarbetar, krävs större insatser.
– Jag initierar bygginspektioner där jag ser att något är knas innan jag går in, säger Daniel som själv har en bakgrund inom byggnadsbranschen. Men användandet av arbetskläder blivit bättre genom åren.
– Rätt sorts skor har länge varit en självklarhet. Hjälm också. Med tiden har särskilda varselkläder kommit och som är en självklarhet idag på seriösa arbetsplatser. På de byggarbetsplatser där klädseln är felaktig finns kanske varken ordningsregler, skyddsregler eller arbetsmiljöplan heller, tillägger Daniel.
Sanktionsavgift vid fel klädsel
En arbetsplats kan få en sanktionsavgift vid en inspektion om inspektörerna uppfattar att arbetsmiljön och klädseln är fel. Om bestämmelserna inte följts skrivs denna sanktionsavgift ut direkt och inspektören rapporterar till Arbetsmiljöverket där ärendet utreds internt. Ofta begär Arbetsmiljöverket att arbetsplatsen informerar om vad som kommer att göras för att åtgärda riskerna.
Men är sanktionsavgifter kännbara för företag att betala?
– Både ja och nej! Om du medvetet som företagare konsekvent struntar i att göra rätt så är det en risk du tar. Då svider inte sanktionsavgiften på några tusenlappar om du råkar åka fast. Om företagaren försöker att göra rätt men att det blir fel ändå så kan det svida mer.
Inom bygg är fallrisker bland det allvarligaste som kan inträffa och att bryta mot dessa ger en sanktionsavgift på 40 000 kronor. För en liten firma med ett par anställda svider det. Men för ett multinationellt byggföretag med flera tusen anställda är maxtaket för en fallrisk 400 000 kronor och sett till det multinationella företagets kassa är det ingen stor summa.
Arbetsmiljöverket väljer ut arbetsplatser att inspektera utifrån olika scenarier. Det kan vara egna omvärldsanalyser, skyddsombud som hör av sig, tips exempelvis från allmänhet eller arbetstagare. Det kan också vara en läkare som anmäler att de har sett att det uppstått någonting på grund av faktorer i arbetsmiljön.
– Det primära är människoliv. Pengarna ska vara ett incitament för arbetsgivarna att förstå det är viktigt att göra rätt, avslutar Daniel Ramlert.
Foto: Photo Mix
