Text: Mikael Hedlund & Thomas Andersson
Så många som 50 kommuner i landet saknar simhall och över 100 kommuner är i stort behov av ny simhall. Många av kommunerna uttrycker att de inte har råd med kostnader för renovering eller nybyggnation. Att bygga en ny simhall, eller totalrenovera en gammal anläggning är en stor investering för en liten eller medelstor kommun. Eftersom kommunerna själva saknar ekonomiska förutsättningar höjs nu röster för statlig finansiering.
I en kartläggning utförd av Svensk Simidrott har 64 procent av landets kommuner simanläggningar som är i behov av nybyggnation eller modernisering. Många befintliga anläggningar är byggda på 1960- och 1970-talet och är i stort behov av upprustning för att kunna fortsätta att användas. Dessutom saknar 50 kommuner idag helt simhall eller undervisningsbassäng. Simanläggningar behövs för att ge invånarna simundervisning, erbjuda plats till föreningslivet och möjliggöra motionssim, rekreation och lek för allmänheten.
Behoven krockar dock med kommunernas ekonomi. Här pågår redan arbete med att pressa kostnaderna ytterligare. Det sparas in på administration och viktiga investeringar skjuts upp för att få ihop budgetar. Tiden verkar fel vald att yrka på byggen av simhallar om man sätter det i proportion till annat som en kommun ska klara. Frågan är om simhallar ska prioriteras.
– Det finns så klart en farhåga för att de inte gör det. Samtidigt måste du se det här i ett längre perspektiv och det hoppas vi att kommunerna gör och ställer frågan hur behovet kommer att se ut i framtiden. Det är långa ledtider för simhallsprojekt och då kanske de ekonomiska förutsättningarna också ser helt annorlunda ut, säger Anna Hammar, kommunikationsansvarig på Svensk Simidrott.
Många av kommunerna uttrycker att de inte har råd med kostnader för renovering eller nybyggnation av simhallen, trots att det är skolans ansvar och därmed kommunernas, att en elev som lämnar årskurs 6 måste vara simkunnig för att få godkänt i idrott. Att bygga en ny simhall, eller totalrenovera en gammal anläggning är en stor investering för en liten- eller medelstor kommun.
Eftersom kommunerna själva saknar ekonomiska förutsättningar att prioritera nödvändiga insatser, kräver nu Svensk Simidrott statliga medel för att stötta dessa, som man anser, samhällsviktiga projekt. Svensk Simidrott föreslår att regeringen avsätter 10 miljarder kronor under en tioårsperiod i en fond där kommuner kan ansöka om medel och där 100 miljoner kronor är ett bra startkapital att ansöka för en kommun som är i behov av en ny anläggning.
– För att få godkänt i idrott och hälsa måste du vara simkunnig. Det innebär att det är skolans ansvar och därmed kommunernas. Men det är klart att om staten, som vi vill, avsätter pengar i en fond så är det en väldigt tydlig signal om att man vill förbättra folkhälsan, säger Anna Hammar och tillägger att de allvarligaste konsekvenserna på grund av bristen på simhallar är att det blir svårare för alla men framför för våra barn som vi vill ska lära sig simma så tidigt som möjligt så att de känner sig trygga och säkra omkring vatten.
– Risken är ju att om det är långt till en simhall så är det svårare att ta sig dit och därmed risk att simkunnigheten sjunker.
På bilden: Att bygga en ny simhall, eller totalrenovera en gammal anläggning är en stor investering för en liten– eller medelstor kommun. Därför höjs röster för att Staten går in med pengar.
