César Flores Rodríguez, Chief Division Officer Planning & Design, Operate & Manage Division och Digital Twin Business Unit på Nemetschek Group bedömer vad AEC/O-industrin kan lära av andra industrier och hur den kan påskynda adoptionen av digitala tvillingar:
”Digitala tvillingar har genomgått en betydande förändring de senaste åren, från att bara vara ett koncept till att bli allt mer avancerade och inflytelserika system. De har ett brett utbud av branschspecifika applikationer, inklusive tillverkning, flyg, sjukvård och energi, och är designade för att generera nytt värde genom att integrera fysiska och digitala processer.
En digital tvilling är i grunden den digitala kopian av ett fysiskt objekt. Och, ännu viktigare, denna virtuella replik matas kontinuerligt med realtidsinformation från det fysiska objektet, vilket återspeglar dess nuvarande tillstånd. Många branscher ser betydande fördelar med antagandet av digitala tvillingar.
Inom tillverkning stöder digitala tvillingar till exempel den virtuella prototypframställningen och fjärrdiagnostiken av produkter och optimerar produktionsprocesserna. Inom vården kan simuleringar för komplexa operationsrepetitioner köras, liksom icke-påträngande prediktiv diagnostik. Inom flyg- och rymdindustrin kan digitala tvillingar öka säkerheten genom prediktiv analys och optimering av design och ingenjörskonst. Och inom energisektorn kan elnäten replikeras med hjälp av digitala tvillingar och fjärrdrift av offshoreanläggningar kan aktiveras. Dessutom drar redan logistik-, jordbruks- och detaljhandeln nytta av att utnyttja digitala tvillingar.
Så vad är det för byggbranschen?
Vår bransch behöver en digital transformation, det är helt klart. Målet måste vara att skapa mer effektiva, hållbara och användarvänliga byggnader som kan anpassas till förändrade behov och miljöer. Detta kommer att bidra till att förbättra produktiviteten, minska avfallet och förbättra samarbetet mellan olika team och avdelningar. Genom realtidsövervakning av fysiska tillgångar kan prediktivt underhåll utföras och risken för fel minskar. Dessutom kan data som samlas in från digitala tvillingar användas för bättre, d.v.s. datadrivet beslutsfattande för att förbättra byggnadseffektiviteten.
Men varför finns det en sådan försening i AEC/O-branschen kring digital tvillingadoption? Det mest uppenbara svaret är den tysta karaktären hos information om byggprojekt, eftersom AEC/O-datakällornas mognad och anslutningsmöjligheter fortfarande utvecklas. Bygg- och byggnadsförvaltningsföretag måste också hantera oförutsägbara variabler som är svåra att optimera: det unika med varje byggprojekt och de boendes preferenser. Dessutom, eftersom värdet av digitala tvillingar i AEC/O-branschen har varit mindre uppenbart tills nyligen, har företagsledare varit ovilliga att investera den tid och det kapital som krävs för att adoptera dem.
Ändå har digitala tvillingar gått från statiska representationer till ”smarta” repliker i takt med att realtidsanslutning och automatiseringsverktyg har blivit mer tillgängliga. En statisk tvilling – till exempel en BIM-modell – fungerar redan som ett centralt datalager och erbjuder en lättillgänglig, centraliserad källa för data om en byggnads tillgångar. Detta förbättrar produktiviteten genom att tillhandahålla den nödvändiga ryggraden för att ta bort datasilor och integrera tillgångar med olika system. När den tvillingen förbättras med realtidsanslutning – en smart tvilling – blir resultatet ett omfattande byggnadshanteringssystem som möjliggör ökad lyhördhet för problem och förbättrade dataanalysfunktioner. Underhållsaktiviteterna påskyndas och byggnadsförvaltningen är lättare att prognostisera och optimera.
Det slutliga målet är att utveckla en ”autonom tvilling” genom antagandet av tekniska framsteg. Konceptet med en autonom tvilling skulle möjliggöra skapandet av helt dubbelriktade system som tillåter byggnader att automatiskt styra och justera funktionen av olika element, såsom miljökontroller, hissrörelser och tillgång till specifika områden. Även om detta resultat är ett långsiktigt mål, är det en genomförbar möjlighet. Under tiden kan företagsledare optimera värdet som genereras av individuella digitala tvillinglösningar genom att integrera dem i en omfattande process som kallas Building Lifecycle Intelligence (BLI). BLI avser ackumulering av data över hela bygglivscykeln, som sedan omvandlas till en enda, pålitlig informationskälla.
Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för alla parter som är involverade i ett projekt att få omedelbar tillgång till den information de behöver, oavsett projektets aktuella skede i den övergripande livscykeln. BLI-metoden optimerar inte bara processer på kort sikt, utan den ger också flera långsiktiga fördelar. Till exempel kan de insikter som erhålls från ackumulerade data informera framtida designbeslut. Till exempel, om ett samband upptäcks mellan anställdas produktivitet och exponering för solljus, kan denna information fungera som grund för framtida renoveringar eller utformningen av nya arbetsytor. Dessutom möjliggör BLI-modellen kostnadsjämförelser av specifika designval. Genom att utvärdera kostnader mot utfall kan utvecklare identifiera nya strategier för att förbättra byggnadens effektivitet och minska kostnader förknippade med specifika stadier av byggnadens livscykel.
Byggbranschen kan släpa efter när det gäller antagandet av digitala tvillingar, men detta gör att dess intressenter kan dra nytta av lärdomarna från andra industrier, vilket leder till snabba och djupgående fördelar för hela byggnadens livscykel.”
Foto: Gerd Altmann
