Arvika lyfts i en aktuell rapport fram som en av Sveriges typiska landsbygdsstäder. Med gles befolkning och mindre stadskärna står landsbygdskommunerna inför unika utmaningar. Trots ett vikande befolkningsunderlag behöver landsbygdsstaden kunna agera som ett nav för ett ytmässigt stort område och möta upp med den service som besökare och boende efterfrågar. Det visar rapporten Cityindex Insikt som är ett samarbete mellan Fastighetsägarna och HUI Research.
I rapporten Cityindex Insikt listas åtta städer runt om i Sverige som landsbygdsstäder, Arvikaär en av dem. Gemensamt för landsbygdsstäderna är att stadskärnorna står för en stor andel av kommunens totala omsättning av dagligvaror. De ligger i glesbefolkade trakter, tappar invånare men utgör ofta navet i sitt närområde.
– Den stora utmaningen för landsbygdsstäder som Arvika är att minska utflyttningen. Många unga söker idag en mer hållbar och naturnära livsstil vilket kan möjliggöras genom distansarbete. Det behovet och den möjligheten behöver landsbygdsstaden fånga upp. Stark kärnservice och samhällsservice kan också bidra till att unga och barnfamiljer stannar kvar eller till och med flyttar hit, säger Sanna Andersson som är näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna i Värmland.
Rapporten visar att de mest framgångsrika stadskärnorna har samhällsservice i stadskärnan och inte utanför. Att förlägga viktig samhällsservice centralt gynnar inte bara stadens medborgare, utan kan även vara en vinst för näringsidkare och handel. På så sätt skapas flöden till stadskärnan som gör den mer levande. Landsbygdsstäder bör även fundera på externhandelns roll. Små städer kan få problem att bära både stadskärnehandel och externhandel, men om de båda platserna särskiljs i utbud ökar möjligheten.
– Precis som i Arvika ligger landsbygdskommunernas dragplåster inte i tätortens stadskärna utan i natursköna miljöer utanför staden. Men det innebär också att landsbygdsstäderna har unika möjligheter att tillhandahålla erbjudanden kopplat till aktiviteter som oftast inte associeras med städer, såsom jakt, fiske och vandring. Även stadskärnan kan dra nytta och skapa en identitet kring dessa upplevelser, säger Sanna Andersson.
Definitionen av landsbygdsstad är i rapporten en stadskärna som ligger i en kommun med färre än 15 000 invånare och med en utpendling på mindre än 30 procent.
5 reflektioner om landsbygdsbon
Vill kunna uträtta sina ärenden i närområdet Hur kan stadskärnan utveckla sin funktion som servicenod och erbjuda en bredare variation i sin utbudsmix? Kan co-working och kontorstjänster förenkla för distansarbete?
Värdesätter livsbalans. Har en aktiv fritid och vill ha närhet till rekreationsområden. Kan stadskärnan utvecklas till en unik oas fylld av rofyllda mötesplatser, äventyrliga och kreativa upplevelser som uppfyller ytterligare behov och ge fler besöksanledningar?
Vill handla lokalt och klimatsmart. Det lokala utbudet kan stärkas exempelvis genom att olika butiker delar på samma yta eller genom återbrukshandel. Prioriterar att laga bra mat. Hur kan utbudet av dagligvaror utvecklas med ännu mer närproducerade råvaror? Vilka arenor finns för att sälja lokala råvaror? Kan obemannade butiker vara ett sätt att öka flödet och tillgängligheten?
Lagar helst maten själv. Prioriterar att laga bra mat. Hur kan utbudet av dagligvaror utvecklas med ännu mer närproducerade råvaror? Vilka arenor finns för att sälja lokala råvaror? Kan obemannade butiker vara ett sätt att öka flödet och tillgängligheten?
Vill ha ett socialt sammanhang. Är stolt över sin stadskärna och ser den som en viktig mötesplats. På vilket sätt kan aktiviteter i det offentliga rummet öka inkluderingen, stärka den sociala samhörigheten och bidra till stadslivet?
Foto: Lena Lindell
