Nyheter

Frukostsamtal gick till botten med välfärdsfusket

Riksbyggen bjöd på tisdagen in till frukostsamtal om problematiken med olika fusk i den svenska byggbranschen, hur sunt företagande är starkt hotat av företag som betalar för låga löner, inte betalar skatt och sociala avgifter och inte rapporterar i utstationeringsregistret för att undgå upptäckt.

Av: Mikael Hedlund

Som grund för träffen låg främst Byggmarknadskommissionens färska rapport där problematiken i byggbranschen lyfts fram och det var svårt att inte sätta frukostfrallan i halsen. En mycket stor andel av de utländska företag som redovisas i undersökningen, ja till och med de allra flesta, uppfyller inte de krav som ställs i svenska lagar och avtal.

I Sverige har fack och arbetsgivare blivit polis eftersom ”den riktiga polisen” inte har polisiära åtgärder att ta till när det gäller den här typen av olagligheter, sade Lennart Weiss, men tillade att lösningen kan finnas i våra nordiska grannländer och lyfte upp det finska skattekortet, för att få arbeta i Finland, som en bra förebild. Det tog tre dagar att ta fram skattekortet och det ökade skatteintäkterna med en miljard euro från den finska byggsektorn. I Sverige är skatteintäkterna avsevärt mycket större men här tar det flera månader att ens få ett tillfälligt ID06-kort och då har ”gubbarna” stuckit.

Infrastruktur- och bostadsminister, Andreas Carlson, konstaterade att vi har varit naiva i det här landet som tillåtit aktörer som länge skott sig på vårt tillitsbaserade välfärdssytem. Den nya regeringen har tagit beslut om att stifta en utbetalningsmyndighet som ska synkronisera utbetalningar med sekretesslagstiftningen för att försöka råda bot på detta.
Jennie Nilsson, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna höll med och sa att det finns en politisk vilja och samsyn över blockgränsen för bättre kontroll, tuffare sanktioner och straff samt tydligare information om vad vi medborgare inte ska betala för.

Att det krävs uppslutning från flera håll var talarna eniga om. Staten krävdes att ta mycket större ansvar, samtidigt som det är en motsättning mellan de som vill utföra kontroller och det juridiska systemet i Sverige. Om en kommun vill göra som i Norge och tillämpa Oslomodellen som ska förhindra att det fuskas med skatter eller att arbetskraft utnyttjas, så går inte det i Sverige. Det strider mot proportionalitetsprincipen och uppfattas som för stort ingrepp i EU:s inre marknad i förhållande till den nytta som regelverket innebär. Svensk politik har inte satt frågan i proportion till EU:s regelverk. De klarar inte kampen mot det juridiska systemet och diskussionerna mot juristerna utan viker ner sig.

Vid samtalet deltog infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson KD och Jennie Nilsson, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, Riksbyggens vice vd Mårten Lilja och Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som beskrev problembilden men också möjliga lösningar.