Nyheter

Digitala verktyg skapar ramarna för det goda livet i fjordstaden

Den nya fjordstaden Lier-Drammen kommer att sträcka sig längs 2,5 km av Drammensfjorden i Norge. En datadriven designprocess med omfattande sol-, skugg- och vindsimuleringar har utgjort en optimal utgångspunkt för utformningen av det 940 000 m2 stora utvecklingsområdet.

Fjordstaden i Lier-Drammen är det största pågående stadsutvecklingsprojektet i Norge. Den består av totalt tio delområden, som motsvarar sträckan från Sjællandsbroen till Fisketorvet i Köpenhamns Sydhamn.

Utvecklingsplanen ligger till grund för omvandlingen av det tidigare industriområdet till en levande, urban fjordstad med 740 000 m2 bostäder, 160 000 m2 verksamhet och 40 000 m2 offentliga byggnader. Området kommer att hysa 16 000 invånare och totalt 16 000 jobb, inklusive det nya sjukhuset i Drammen.

Innovativa digitala verktyg har varit centrala i designprocessen och gjort det möjligt att simulera olika lösningar för att testa och frigöra projektets fulla potential. Det har skapat en bra grund för att kunna utforma en hållbar miljö med hög livskvalitet för de människor som ska bo och verka i den nya fjordstaden.

Etablering av maskinrummet

Som ett första steg i processen skapades en gemensam digital plattform och en plan för samarbetet med uppdragsgivaren. Gemensamma relations- och hanteringsverktyg, fildelningsstrukturer och en digital 3D-modell med önskade parametrar byggdes och användes i en öppen planprocess. Krav och riktlinjer för bland annat volym, utnyttjandegrad, solförhållanden, minsta uteboyta (MUA), dagsljusfaktorer och mål för hållbarhet, lades in som premisser i systemet.

När detta digitala maskinrum väl är byggt kan olika lösningar enkelt och exakt simuleras och det är relativt enkelt att testa alternativ och göra justeringar. Vägyta och mobilitetslösningar, sol- och bullerförhållanden, byggnadsvolym och höjd samt gatu- och uterumsbredder kan optimeras i förhållande till de parametrar och krav som fastställts som lokaler.

I det specifika fallet har modellen bidragit till att uppnå önskad yta och den bebyggelsegrad som ingår i stadskonceptet. Dessutom används modellen bland annat för trafiksimulering för helårstrafik; inklusive parkeringskrav och andra riktlinjer från det norska vägverket.

– Det digitala maskinrummet har säkerställt ett bra beslutsunderlag som minimerar riskerna. I ett så omfattande projekt som detta finns det många parametrar att hålla reda på. Därför måste vi ha 100 procent. lita på att all information och insikter är korrekta. Det ger en betydligt snabbare väg till målet och mycket större säkerhet att projektet i slutändan kommer att innehålla de önskade kvaliteterna och är genomförbart, förklarar Geir Hagehaugen från Eidos Eiendomsutvikling AS.

– De digitala processerna har gjort det möjligt att arbeta smartare och de har varit starkt bidragande till att lägga grunden för det goda livet i den nya fjordstaden. Vi var med tidigt i projektet och kunde därmed ge bästa möjliga rådgivning, vilket kommer att ha störst påverkan på projektet. På så sätt har vi tillsammans med beställaren kunnat säkerställa den optimala balansen mellan höga miljöambitioner, ekonomisk lönsamhet och social hållbarhet i projektet, förklarar Camilla Aakre, chef för bostadsutveckling på LINK Arkitektur.

Parametrisk design – en viktig designmetod i planeringsfasen

Fjordstaden måste innehålla ett brett utbud av byggnadstypologier, och blågröna strukturer kommer att vara framträdande. I den parametriska modellen har man därför tagit hänsyn till att så många som möjligt har utsikt över naturkvaliteterna i området, såsom havsutsikt och utsikt över parken samt andra blå- och grönområden. I designprocessen används parametrisk design som det primära verktyget för att optimera lokalt klimat, sol och skugga. Ytterligare vägledning och riktlinjer för bland annat boendekvalitet, typologi och designprinciper beskrivs i ett separat kvalitetsprogram.

Mikroklimatanalyser säkerställer ett gott stadsliv

Mikroklimatanalyser genomfördes i planeringsfasen, då området skulle bedömas och projektets riktlinjer sattes. Det handlade bland annat om att skapa de mest attraktiva ytorna runt bostäderna, inklusive optimal placering av parker, torg och mötesplatser, utnyttjande och plantering av uteområdena samt rätt dimensionering av uteområdena för att säkerställa att bostäderna inte kasta för mycket skugga, samt att du uppnår bästa utnyttjande av dagsljuset under dagen.