Nyheter

Kommentar till Bolånerapporten: ”Startlån behövs för att stävja blancolånens tillväxt”

Idag släppte Finansinspektionen (FI) sin årliga rapport Den svenska bolånemarknaden. Rapporten visar att hushållen har motståndskraft, de ogynnsamma omvärldsfaktorerna till trots. Tyvärr visar rapporten också rekordhög genomsnittsstorlek på de blancolån som tas vid bostadsköp. Det är hög tid att startlånsutredningens förslag genomförs så att blancolån som tas för att finansiera kontantinsatser kan ersättas med tryggare lån.

Finansinspektionens (FI) årliga bolånerapport visar att hushållen är motståndskraftiga trots höga räntor och andra omvärldsfaktorer under 2022. Hushållen är pressade, vilket också satt press på den svenska bostadsmarknaden.

Genomsnittsstorleken på lån utan säkerhet, så kallade blancolån, som användes vid sidan av bostadslånet för att finansiera bostadsköp var 187 000 kronor 2022. Det högsta beloppet sedan mätningarna började. Cirka var tjugonde bolånetagare kompletterade bolånet med blancolån, i fyra av fem fall på samma bank som bolånet.

– Bostadsmarknadens blancolån borde bytas ut mot betydligt tryggare startlån, med samma villkor som bolån. Kreditrestriktionerna har tyvärr skapat trösklar, som förstagångsköpare allt för ofta rundar med blancolån. Det har skapat en otrygg situation för många i början av sin bostadsresa. Nu krävs det politiska reformer för en tryggare bostadsmarknad, säger André Nilsson, bostadspolitisk expert, Mäklarsamfundet.

Bolånerapporten visar även att allt färre byter bank eller binder räntorna. Bara 3 procent bytte bank under 2022, den lägsta nivån på sex år. Cirka 60 procent hade en räntebindningstid på 3 månader, så kallad rörlig ränta. Nackdelen när en stor andel av bolånen har kort bindningstid är att räntehöjningarna slår hårdare mot hushållen och svensk ekonomi, och att den enskilda bolånetagaren blir mindre trygg.

– Ränteskillnadsersättningen gör det dyrt att förtidslösa lån, och blir därmed ett hinder för att binda bolånen. Det är både ett problem för bostadskonsumenten och för stabiliteten på den svenska bolånemarknaden. Regeringen borde reformera systemet för ränteskillnadsersättning så att svenska bolånekonsumenter får en tryggare boendeekonomi, fortsätter André Nilsson.