Sedan kriget bröt ut i Ukraina förra året har priserna på byggnadsmaterial skjutit i höjden, vilket har lett till kalabalik bland byggföretag och hemprojekt landet runt. Nya studier visar nu att entreprenörer kan kräva så mycket som 30 procentiga prisökningar på pågående byggnationer, samtidigt som ränteökningar och materialkostnader fortsätter att stiga.
Bostadsbyggnadspriserna har ökat betydligt ända sedan millennieskiftet, men de ökningar som har skett under de senaste åren har varit utan motstycke. Bara under senaste året har ränteökningen på byggmarknaden stigit till 162,5 procent, samtidigt som bostadspriserna har fallit. Men det är inte bara hos företagen som det brinner i plånböckerna.
Privata energieffektiviseringsbyggen kan betyda fler lån utan UC
En av de typer av privata byggnationer som har ökat i intresse de senaste åren är energisparande åtgärder. Till exempel installerar allt fler solpaneler, energisparande fönster, och förbättrad isolering. Under det senaste året har detta blivit speciellt populärt i syftet att dra ner på elkostnaderna. Trots att staten erbjuder vissa särskilda stöd för energieffektiviseringar i hushållen så är det en del som väljer att låna utan uc för att klara kostnaderna.
Genom att använda sig av lån utan uc kan privatpersoner ansöka om lån utan att försämra sin kreditvärdighet. Samtliga långivare är dock skyldiga att göra någon slags kreditupplysning, varpå detta görs hos tredjepartstjänster så som Bisnode eller Creditsafe, snarare än UC (tidigare Upplysningscentralen).
16,5 procent dyrare att bygga i år
Enligt nya siffror från Statiska Centralbyrån (SCB) verkar inte byggkostnadsindex stanna av. Snarare fortsätter byggnadskostnaderna att öka, om än variablerna skiftar. I februari 2023 jämfört med samma månad 2022 är det alltså 16,5 procent dyrare att bygga. I dessa kostnader står räntekostnaden för den mest skrämmande siffran, med en ökning om 162,5 procent.
Trots att drivmedelskostnaderna har minskat något från januari så ser även den siffran en ökning om 29,7 procent från förra året. Materialkostnaden har ökat med 12,2 procent, vilket är lägre än respektive siffra från september. Dyrast just nu är golvmaterial vilket har sett en prisökning om 24,8 procent, medan vitvaror har ökat med 12,3 procent.
Entreprenörer kräver mer – trots fasta kostnadsavtal
En tydlig konsekvens av de höjda byggnadskostnaderna är att entreprenörer nu försöker att omdiskutera priserna på byggnationer – även de som redan startats. Aviseringarna kommer från en klausul inom entreprenadjuridiken som säger att priser kan omförhandlas utifall kostnaderna får ”onormala” och oförutsägbara ökningar, så som de resulterande från pandemin och Ukraina-konflikten. Enligt en enkät från Sveriges Allmännytta handlar många av omförhandlingarna om prisökningar om 30 procent. Dessa typer av förfrågningar har skett i 44 procent av byggnadsaffärerna under det föregående året.
Samtidigt som byggkostnaderna går upp minskar även investeringarna i byggbranschen. Enligt en ny rapport från Prognoscentret bedöms byggnadsinvesteringarna minska med 12,6 procent under 2023. En av de få områdena där investeringarna ökar är inom ROT-projekt för energieffektivisering.
Halverad byggtakt trots ökat behov
Till följd av de ökande kostnaderna på byggmarknaden beräknas det nu att byggtakten kommer halveras under 2023, då de beräknade byggnationerna har minskat från 71 500 till 33 000 stycken. Dessa siffror ställs mot ett beräknat behov av en byggtakt på 60 000 nybyggnationer om året fram till år 2030 för att svenskarna ska ha tillräckligt med bostäder med rimlig bostadskostnad. Enligt Boverkets marknadsenkät står just nu 204 av Sveriges totalt 290 kommuner i underskott vad gäller bostäder.
Även förra året märktes en betydlig minskning i nybyggnationer, med en differens om 19 procent från året dessförinnan. Det är främst flerstadsboenden som straffas av dessa minskningar, speciellt vad gäller hyresrätter.
