Antalet butiker i Sverige minskar och en kraftig inbromsning av bostadsbyggnationer står för dörren. Konsekvenserna för byggindustrin kan bli tuffa – så även för privatpersoner som oroar sig för ”centrumdöden”.
Allt fler svenskar väljer att genomföra sina inköp via internet. Enligt undersökningen Svenskarna och internet, som genomförs av Internetstiftelsen, handlade 9 av 10 svenskar online år 2021. Under samma år omsatte den svenska e-handeln 146 miljarder kronor.
Trots att e-handelns omsättning minskat under flertalet månader 2022, bland annat med anledning av prisläget, står sig marknaden stark. I dag kan man handla det mesta online – allt från kläder och skor till mat och snus. En av anledningarna till att många väljer e-handel är att det är ett bekvämt alternativ. Man slipper lämna hemmet och kan få varorna levererade direkt till dörren.
Snus och nikotinpåsar billigare online än i butik
En annan anledning är den rent ekonomiska. Många gånger är det billigare att handla via nätet än i butik. En av de varukategorier där priserna kan skilja sig åt stort är snus. I dag finns en lång rad alternativ för svenskar som vill handla snus och olika nikotinpåsar – online, i en närbutik eller matbutik.
Sajten Ehandel.se hänvisar till en undersökning genomförd av Nordstat, som visar att snus är dyrast i närbutikerna och billigast online. Matbutikerna hamnar däremellan. Resultatet av undersökningen visar att det kan skilja mellan 100 och 200 kronor för ett tiopack snus om man jämför närbutikerna med de på nätet. Detta innebär att man kan spara flera tusen kronor om året genom att handla online i stället för i fysisk form.
530 färre butiker under 2021
Den växande e-handelsmarknaden är positiv för konsumenterna, ur såväl bekvämlighets- som prissynpunkt, men för den svenska butiksnäringen har motsatta konsekvenser redan visat sig. Handelsrådet har gett HUI Research i uppdrag att ta fram en genomlysning av Sveriges butiker, dess struktur och utveckling.
Den senaste rapporten, som genomlyser butiksnäringen under 2021, visar att det totala butiksbeståndet i Sveriges kedjor minskade med tre procent jämfört med året innan. Detta innebär en minskning om 530 butiker.
Orsaken bakom minskningen är att relativt många butiker tvingats stänga igen, men det poängteras även att genomlysningen ägde rum då Sverige präglades av coronapandemi – ett år då färre nya butiker än normalt slog upp sina dörrar.
Klädhandeln går tungt – lågpriskedjor blomstrar
En av de branscher som drabbats hårdast av butiksminskningar är klädhandeln. Mellan 2017 och 2021 stängde totalt 730 butiker ner. Detta innebär att ungefär var fjärde klädbutik som
fanns år 2017 nu har stängt igen. En av orsakerna, menar en analytiker på HUI Research, är att klädbranschen kommit långt inom digitalisering och e-handel.
I andra änden av spektrumet hittar vi lågpriskedjorna. Dessa fortsätter att vinna mark och stod under 2021 för 21 procent av det totala antalet nyöppnade kedjebutiker. Det är vanligt att lågpriskedjor väljer att slå upp sina butiker utanför centrum, exempelvis i eller intill köpcentrum. Denna utveckling, tillsammans med de generella butiksminskningarna, kan därför vara ytterligare en signal på att den så kallade ”centrumdöden” kryper sig på.
Svåra förutsättningar för byggnation
Flera städer runtom i Sverige vittrar om centrumdöden, som bland annat innebär att fler affärer flyttar ut till köpcentrum och att färre personer rör sig i stadskärnan. Denna utveckling kan resultera i konsekvenser för byggindustrin, då behovet av byggnationer i centrum kan komma att minska.
Ett annat hot mot byggindustrin är det ekonomiska läget i världen och landet. De stigande räntorna och energipriserna har fått de svenska hushållen att hålla hårdare i plånboken. Detta samtidigt som byggkostnaderna skjutit i höjden. Enligt Boverket kan dessa faktorer innebära att en kraftig inbromsning av bostadsbyggandet står för dörren.
Boverket menar att efterfrågan på nya bostadsrätter och småhus minskat tydligt sedan mitten av 2022. I sin prognos räknar man med att antalet bostäder med startbesked under 2023 uppgår till 33 000. Detta är betydande minskning jämfört med 2021, då siffran låg på 71 500.
Enligt Boverket kan det dock komma en positiv vändning i antalet byggnationer när osäkerheten kring inflation och räntor avtar. Och då även butiksminskningen till stor del berodde på yttre faktorer, närmare bestämt coronapandemin, kan byggindustrins förutsättningar se väsentligt bättre ut när världsläget stabiliseras.
