ANNONS
En av de svåraste frågorna i dagens samhälle är hur vi ska hantera klimatkrisen, och främst hur mycket vi ska offra för att nå klimatmålen från Paris-avtalet. Byggbranschen är en av de marknader som drabbas extra hårt, då de fastnar i konflikten mellan klimatfrågor och den stora boendebristen i Sverige. Här sammanfattar vi de olika argumenten för hur branschen ska agera.
Under pandemin växte hembyggnationsstatistiken drastiskt, men sedan pandemin kraftigt minskade har svenska folket slutat spendera på såväl DIY-byggen som på professionella byggnationer. Enligt svenska statistikmyndigheten, SCB, byggdes 11% mindre bostäder under första halvåret 2022 jämfört med samma period 2021.
Snarare fokuserar man på att hitta klimatsmarta livsstilar, så som att köpa elbil eller hitta bäst casino på nätet, då det inte kräver en lång resa till ett fysiskt casino. Liknande tankar genomsyrar den svenska byggnadsbranschen, särskilt då regeringen fortsätter att ta beslut kring hur marknaden kan verka mer klimatsmart.
Byggnads nya klimatprogram
I en marknadsanalys gjord av Boverket 2021 upptäcktes det att byggnadsbranschen stod för 21% av klimatutsläppen i Sverige. Av branschens 19,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter var nästan 40% utsläpp som gjorts utomlands på grund av materialimport.
Som svar på Boverkets undersökning så släppte Byggnads sitt nya program för hur den svenska byggmarknaden skulle arbeta för att nå klimatmålen 2030. De märkte speciellt fyra punkter:
· Framtidens byggande ska vara mer cirkulärt och använda klimatsmartare material.
· Befintliga fastighetsbestånd och nybyggen ska klimatanpassas och göras energieffektivare.
· Beställare behöver ställa tuffare klimat- och hållbarhetskrav i upphandlingar.
· Allt ovan kräver både mer finansiering plus ordning och reda på arbetsmarknaden.
Vem ska ta ansvaret?
Vart ansvaret ska ligga för klimatfrågor inom byggbranschen är en avgörande fråga för framtiden. På en nationell nivå har regering vidtagit vissa åtgärder, så som införandet av kravet på klimatdeklarationer som trädde i kraft 1 januari 2022. Enligt denna nya lag måste byggherrar beräkna och redovisa den klimatpåverkan som tillkommer när en ny byggnad uppförs.
Efter införandet har Boverket fått i uppdrag av regeringen att se över hur tillämpningen av klimatdeklarationerna kan utvidgas i ett försök att påskynda klimatomställningen. De har även fått i uppgift att föreslå åtgärder för cirkulärt byggande, det vill säga kartlägga och analysera hur byggmaterial kan återanvändas och återvinnas på ett effektivare sätt. De olika uppdragen ska redovisas 2023 respektive 2024.
Samtidigt skriver Byggnads i sitt klimatprogram att det ska vara upp till ”beställaren”, vilket ofta är kommuner, att ställa tuffare krav i upphandlingarna. Detta kan delvis bero på att det har funnits svaga bestämmelser inom byggbranschen för hur dessa standarder ska skötas på ett effektivt sätt, och att det på så sätt är enklare att frågan kommer från det politiska perspektivet.
Ändra byggmaterialet
Ett tydligt initiativ från såväl regeringen som från Byggnads program är att skapa mer hållbarhet på materialnivå. Det pratas om ”cirkulärt” material, det vill säga material som går att återanvända och återvinna för att skapa en längre livscykel.
Betong är ett material som är vanligt förekommande inom byggnadsbranschen på grund av dess stabila långvarighet. Dessvärre resulterar produktionen av cement i stora växthusutsläpp, vilket har lett till att det har varit ett hett klimatpolitiskt ämne. Men klimatsmarta alternativ växer fram, så som den nyframtagna Biobetong II som ska producera 33% mindre koldioxid genom att använda alternativa bindningsmedel.
Minska nyproduktionen
Vissa experter menar på att klimatdeklarationerna och livscykelanalyserna på nybyggnationer inte är ett tillräckligt stort steg för att minska utsläppen från byggbranschen. Istället menar de att man ska minska nybyggnationerna för att istället fokusera på ombyggnationer av existerande byggnader.
Redan 2015 visade undersökningar på att färre unga bor i egenägda boenden, och bostadskostnaderna har stigit så att till och med unga vuxna med heltidsinkomst inte har råd att köpa hus i deras hemstad. Därmed kan ombyggnationer fungera som klimatsmarta alternativ till nybyggen då de förlänger livscykeln på existerande byggnader samt skapar bättre förhållanden på bostadsmarknaden.
EU och FNs globala klimatmål 2030
Hur än det framtida svenska byggfokuset kommer att se ut så kommer det att ske i samklang med de internationella klimatmålen som har satts av såväl den Europeiska Unionen som av de Förenta Nationerna. FN har publicerat Agenda 2030 som består av 17 mätbara mål som ska arbeta för att få till en hållbar utveckling genom både inrikes- och utrikespolitiken. EU fortsätter att komma med förslag, så som ökad industriell innovation för att producera fler produkter likt Biobetong II, för att hjälpa de europeiska länderna nå sina mål.
I nuläget räcker varken den svenska eller internationella ansträngningen för att nå de utsatta målen. I Sverige behöver utsläppen minska med 5-10% om året för att nå de nationella målen man har uttalat. Därmed är dessa klimatfrågor extra viktiga att lyfta, speciellt inom byggbranschen som har en signifikant röst och del i frågan.
