Hur svensk ekonomi mår har en stor påverkan på det samhälle vi lever i. Mår svensk ekonomi dåligt påverkar det såväl företag som privatpersoner.
Under kalenderåret 2022 har ekonomin varit ett hett debatterat ämne, där såväl räntehöjningar som stigande inflation varit i fokus. För den enskilde medborgaren innebär det stora utmaningar framöver – allra mest påverkas hushåll som redan har små marginaler.
För dessa hushåll kan det bli aktuellt att teckna lån online för att få ekonomin att gå runt. Ett tips är då att ta hjälp av en jämförelsetjänst för att hitta det billigaste och mest prisvärda lånet.
Så påverkas du som individ av ekonomins nedgång
Den allt svagare kronan, höjda priser, räntehöjningar och stigande inflation påverkar såväl företag som privatpersoner. Nedan följer exempel på hur du påverkas av en allt svagare svensk ekonomi.
1. Dyrare boendekostnader till följd av högre räntor
Riksbankens kraftiga räntehöjningar innebär en direkt påverkan för dig som äger din bostad. Med högre bolåneräntor som följd riskerar dina månatliga bostadskostnader öka med tusentals kronor.
Dubbla smällar riskerar bostadsrättsinnehavare gå på när inte bara den egna bolåneräntan stiger. Även föreningens kostnader stiger till följd av högre lånekostnader och stigande priser vilket i slutändan leder till högre avgifter.
2. Stigande inflation får pengarna att räcka till mindre
Inflationen har stigit kraftigt under 2022 och prisökningarna sprider sig över hela ekonomin. I juli månad låg inflationstakten på 8 procent, vilket är klart högre än Riksbankens mål om 2 procent.
Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger och att man kan köpa färre varor för samma mängd pengar. Dina pengar minskar alltså i värde. När
löneökningarna inte stiger i samma takt som inflationen får du mindre pengar att röra dig med och hushållens marginaler minskar.
3. Minskad köpkraft hos hushållen
Med stigande inflation och högre räntor minskar hushållens marginaler och därmed också köpkraften. Finansdepartementet har gjort bedömningen att köpkraften väntas bli 1,9 procent för 2022 för att därefter sjunka till 1,1 procent år 2023.
Minskad köpkraft innebär även sämre tider för många företag – arbetsmarknaden ser dock fortsatt stark ut efter pandemiåren även om sysselsättningen väntas öka i långsammare takt framöver.
