Idag spenderar vi mellan 80–90 procent av vårt dygn inomhus. Dagens moderna och digitala livsstil har dessutom minskat exponeringen för naturligt ljus. Urbanisering och tätare bebyggelse i våra städer, samt utvecklingen av elektriskt ljus i alla dess former, är några faktorer som bidrar till minskad tillgång av naturligt ljus.
Dessutom byggs många hem idag så pass välisolerat att det i vissa fall släpps in för lite solljus och frisk luft. Det är därför dags att prata om sättet vi vistas inomhus och följderna. Dagsljuset har visat sig öka produktiviteten, stimulera kreativiteten och förbättra humöret, vilket är anledningen till att det är så viktigt.
– Vi har alla ett ansvar för att bygga, leva och bo annorlunda, menar experterna Katharina Wulff, forskare inom dagsljus på Umeå universitet och kommittémedlem i Daylight Academy, och Per Mikael Åkesson, Market Director på VELUX.
Sambandet mellan dagsljus och välmående har fastställts i flera studier. Sverige och Norden, där vi lever genom årstider med begränsat dagsljus, löper vi under de mörkaste månaderna stor risk att drabbas av hälsoproblem som D-vitaminbrist, trötthetskänslor och utmattning. Vinterdepression (SAD)[1] är idag ett välkänt fenomen, något som förekommer bland världens befolkning på olika nivåer. Fenomenet kopplas ofta till för lite solljusexponering, men också andra faktorer som livsstil. Även om svenskarna är bra på att spendera mycket av sin tid utomhus så lever vi en del av världen där dagsljus inte är frekvent, gör att ljustillgången inomhus får stor betydelse.
− Vi behöver både ljus och mörker, dagsljus stimulerar oss på så många sätt, men exponeras vi för alldeles för mycket dagsljus så kommer inte vår kropp kunna varva ner eller sova. Men med det sagt är vi skapta för att vara aktiva på dagen, i dagsljus, och det finns mycket forskning som bevisar kopplingen mellan mental hälsa och de positiva effekterna av dagsljus, säger Katharina Wulff.
Studier[2] visar att olika hälsobesvär förekommer under årets mörkaste månader, då med koppling till trötthet, påverkan på humör och effektivitet. I en studie[3] bland arbetande vuxna i Sverige framkom det att 50 procent kände av fler problem med trötthet, energibrist och försämrat humör under vinter och höst. Det fanns också ett samband mellan kortare dagsljusexponering och högre risk för depression. Snabba förändringar, som från vinter till vår, eller övergången till sommartid som skedde för en kort tid sen, resulterar i tvingade rytmförändringar hos människor, som i värsta fall kan påverka känsliga individer negativt. Däremot är det långt ifrån alla som påverkas.
− Idag när vi spenderar mycket av vår tid inomhus, om det så är i våra hem, på arbetsplatsen eller i skolan, ska vi komma ihåg att elektriskt ljus inte kan ersätta dagsljus helt. Alla bör därför uppmuntras till att ta sig ut på promenader, ta ett varv med cykeln, eller gå ut och fixa lite i trädgården, dels på grund av dagsljuset, dels den friska luften. Dagens hemmajobbare kan ta enkla steg, så som att flytta skrivbordet närmre ett fönster och öppna fönsterna, fortsätter Wulff.
Enligt Per Mikael Åkesson måste sättet vi skapar och lever i inomhusmiljöer förändras. Den yngre generationen är idag till stor del uppslukade i det digitala, vilket gör att en promenad och att njuta av solljus kanske inte alltid hamnar högst upp på prioritetslistan. I en tid då många spenderar mer tid inomhus, dessutom framför skärmar av olika slag, så får fönster och utblick avgörande betydelse.
− En utmaning vi står inför idag är att bostadsmiljöer ofta brister när det kommer till god och tillräcklig tillgång till dagsljus och utblick. Det måste bättras. Dessutom, med den artificiella belysningens konstanta utveckling kommer det sannolikt bli viktigare att kunna utvärdera och planera för dagsljus när vi bygger och utformar våra inomhusmiljöer, från designstadiet till själva genomförandet av bebyggelsen. Vi vill få människor att inse hur dagsljus påverkas oss och inomhusmiljön, säger Per Mikael Åkesson.
Per Mikael Åkesson och Katharina Wulff är eniga i att vikten av utblick och insyn i inomhusmiljöer sett till hälsa är ett ämne som ännu är otillräckligt uppmärksammat i forskning. De menar att hälsoaspekterna av hur människor bygger, lever, arbetar och bor, är viktigt att följa både direkt och långsiktigt.
Slutligen menar experterna att det är viktigt att alla tänker om när det gäller vårt sätt att vistas inomhus. Varje individ har ett eget ansvar att skapa ett hem som är säkert att bo och växa upp i, oavsett om vi är privatpersoner eller arkitekter, företag eller regeringar. Vi måste börja bygga annorlunda, och vi måste börja bo och leva annorlunda. En del lösningar är enkla och snabba, andra är mer ansträngande och några kräver grundläggande samhällsförändringar. Men det är fullt möjligt.
