Svenska Kyrkans kyrkobyggnader lever i en föränderlig tid. Många kyrkor i tätorter används dagligen. För att möta upp ökade behov har det efter millenieskiftet uppförts 25 nya kyrkobyggnader. Ute på landsbygden finns däremot många gamla kyrkor som inte nyttjas alls. Notera att alla kyrkor byggda före 1940 är lagskyddade. Hur ska pastoraten kunna vårda allt detta kulturarv?
Vissa kyrkor måste tas ur bruk och avsakraliseras för att sedan kunna byggas om till annan verksamhet. Några av dem kan säljas till andra intressenter. Men hur kan då detta göras samtidigt som kulturvärdena bibehålls? Att byggnaderna avsakraliserats innebär givetvis inte att de antikvariska värdena därmed är avskrivna.
Kyrkoantikvarisk ersättning
År 2020 fanns inom Svenska Kyrkan 3399 kyrkobyggnader. Av dessa är 2949 skyddade enligt Kulturmiljölagen, vilket innebär att tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen inför väsentliga ändringar. När staten skiljdes från Svenska Kyrkan år 2000, gjordes en överenskommelse att staten ska ersätta Svenska Kyrkan för att bevara de kulturhistoriska värdena. Årligen tilldelas ungefär en halv miljard kronor i Kyrkoantikvarisk ersättning. Stiften och pastoraten bidrar med kanske lika mycket för att klara nödvändig restaurering. Allt detta räcker ändå inte till, vilket är till men för kyrkobyggnaderna och deras inventarier.
Samtidigt minskar antalet medlemmar i Svenska Kyrkan. Sedan millenieskiftet har andelen medlemmar minskat från 83 till 55 procent. Detta reducerar intäkterna som ska täcka både verksamhet samt drift och underhåll av inte enbart kyrkobyggnaderna, utan även alla andra fastigheter som pastoraten äger. Avfolkningen av landsbygden komplicerar situationen ytterligare. Många pastorat använder en kyrka som huvudkyrka dit alla gudstjänster förläggs, medan de övriga står oanvända.
Framgent blir det därför alltmer aktuellt att nyttja kyrkor till annan verksamhet, parallellt med de normala förrättningarna eller uteslutande till andra ändamål. Pastoratet kan behålla kyrkobyggnaden och anpassa denna, eller sälja till extern intressent.
Många alternativa användningar
Henrik Lindblad har varit kulturarvssamordnare vid Kyrkokansliet och sedan 2017 stiftsantikvarie i Lund. Han har internationellt och nationellt studerat alternativ verksamhet som tillägg eller ersättning för den sakrala användningen. Det förekommer många exempel i USA, Kanada, Storbritannien, Nederländerna och Belgien där kyrkobyggnader har anpassats till helt annan verksamhet, däribland till restaurang, café, cirkusskola, bibliotek, bokhandel eller andra kommersiella lokaler.
Öppen verksamhet för ungdomar och vuxna förekommer också. I England har The Churches Conservation Trust tagit hand om kyrkor som församlingarna inte har råd att driva. Från Italien finns exempel på en kyrkobyggnad som gjordes om till bilverkstad, en annan till museum för musikinstrument.
Värt att notera är bland annat att det svenska kyrkokansliet nämner att samhället i många sammanhang behöver fler icke-kommersiella lokaler som är tillgängliga för alla och att kansliet har gjort den digitala utställningen Flexibla kyrkor, som visar på ett urval svenska kyrkor som har genomgått en förändring som medger en mer varierad användning.
Kyrkliga kulturarvsstudier i ett förändrat samhälle
Henrik Lindblad är numera tjänstledig från Lunds stift, för att färdigställa en doktorsavhandling med titeln ”Kyrkliga kulturarvsstudier i ett förändrat samhälle”, som till stor del berör kyrkorna som kulturarv och hur detta kan förvaltas, kanske samtidigt som kyrkobyggnaderna utvecklas och används till annat. Flera av studieobjekten finns i Lunds stift.
Ignaberga Nya kyrka är en väl bevarad 1800-talskyrka. Den togs åter i bruk för gudstjänster och andra förrättningar, när Ignaberga Gamla kyrka stängdes på grund av rasrisk. Ignaberga Nya kyrka används idag både för gudstjänster och musikarrangemang. Och håll i er nu! Sveriges första kyrkorockkonsert ägde rum 2019 i denna kyrka. Föregångare är USA och England, där en av initiativtagarna var Dave Stewart från Eurythmics.
– Ignaberga Nya kyrka har inte renoverats. Den bara städades ordentligt innan den åter togs i bruk. Kyrkan kan på ett kostnadseffektivt sätt användas för många typer av arrangemang, möten med mera, berättar Henrik Lindblad.
Odarslövs kyrka har tagits ur bruk och är avsakraliserad. Orgel, bänkar och andra inventarier har avyttrats. I kyrkan har ett ljudkonstverk av Jérôme France och Nadège Feyrit installerats och utomhus finns en 17 meter hög pil formgiven av Jesper Wachtmeister. Pilen belyses i färger som följer årstiderna. Odarslövs kyrka används för konstutställningar och kan utvecklas vidare. Till saken hör närheten till forskningsanläggningen ESS och denna omständighet kanske kan tas tillvara. Kyrkobyggnaden saknar installationer såsom vatten och avlopp, vilket skulle behövas vid konserter och event. Hur kyrkan utvecklas och alternativ för fortsatt användning har studerats av en grupp master-studenter vid Lunds universitet.
För Östra Nöbbelövs kyrka finns planer att göra den till kulturkyrka, samtidigt som den även fortsättningsvis används för gudstjänster. Byggnaden har varit något förfallen. Exteriören är renoverad men ännu inte interiören, varför pastoratet och stiftet ser över renoverings- och förändringsbehoven. Kyrkan är samtidigt med kyrkorna i Odarslöv och Ignaberga föremål för studier i forskningsprojektet ”Liv i kyrkan”, som leds av Etnologiska avdelningen vid Lunds universitet och där Henrik Lindblad medverkar med sitt avhandlingsarbete.
Beträffande Örja kyrka, som ingick i Landskrona församling, var kyrkan övertalig och började förfalla. Den såldes för 1 krona till en privatperson som planerade att bygga om den till bostad.
S:t Johanneskyrkan i Göteborg är avsakraliserad och såldes 1996 till Göteborgs kyrkliga stadsmission. Den är ombyggd och bland annat kafé är inrett. Byggnaden används för öppen verksamhet, konferensen, möten med mera.
– Johanneskyrkan är ett ganska bra exempel på anpassning för många funktioner, noterar Henrik Lindblad.
I Sverige finns än så länge inte särskilt många kyrkbyggnader som har sålts till andra intressenter eller byggts om radikalt till helt annan verksamhet. Vårt starka kulturskydd av 2949 kyrkobyggnader är onekligen effektivt, men kan utgöra ett visst hinder vid anpassning för nya behov i en föränderlig tid. I flera andra länder, som Nederländerna där kyrkor tas ur bruk och avsakraliseras i hög takt, är acceptansen inför förändringar större. Men även i Sverige kanske vi kommer att behöva vänja oss vid att kyrkor byggs om för andra ändamål.
Goda råd:
För det pastorat som står i begrepp att bygga om en kulturskyddad kyrka för ny verksamhet är det många aspekter som bör beaktas och tas i rätt ordning:
1. Ta del av den Kulturhistoriska karaktäriseringen, som ska ingå i vård- och underhållsplanen för din kyrkobyggnad.
2. Beakta hur tillstånd för ombyggnad hanteras.
3. Gör en intressentanalys. Vilka intressenter på orten kan tänkas bruka kyrkobyggnaden? Kan de bidra finansiellt eller genom frivilliga arbetsinsatser?
4. Ta fram kalkyl för alternativ avseende olika ombyggnationer och användning av olika intressentgrupper.
Planera inte för en genomgripande ombyggnad. Det kan vara tillräckligt att anpassa genom att ta bort bänkar och ställa in flyttbara avdelande skärmar.
– Tänkt öppet och flexibelt. Stora ombyggnationer blir dyra och kanske bara passar för viss användning. Var varsam, inte bara med tanke på kulturarvet. Radikala visioner är ofta kostsamma att förverkliga och riskerar att begränsa användningsmöjligheterna. När projektet blir känt på orten och byggnaden öppnar upp för ny verksamhet, då finns också möjlighet att ytterligare intressenter hör av sig, avslutar Henrik Lindblad.
De pastorat som har övertaliga kyrkobyggnader skulle kunna överföra ägandet och ansvaret till Svenska Kyrkan, som också har fattat beslut för att möjliggöra detta. Något detaljerat regelverk har ännu inte skapats, vilket innebär att den möjligheten för närvarande inte är aktuell.
Fördjupning:
Alla dessa kyrkor 2017. Bok av Magdalena Hillström m.fl.
Kulturarvsarbetet i samhällsutvecklingen. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2016.
Vision för kulturmiljöarbetet 2030. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2016.
På bilden: Östra Nöbbelövs kyrka
