Nyheter

Inför badhusprojekt – beakta vilka effekter verksamheten kommer att ge

Badhus och andra badanläggningar har en bred samhällsfunktion. Tillgången på badhus har betydelse för friskvården och allmänhetens mående. Tillbyggnad eller nybyggnad av badhus ger fler tillträde till bassänger för simträning och motion. Konkret bidrar det till simkunnighet och färre drunkningsolyckor i samhället.

Ökad simkunnighet är ett av de effektmål som politiska beslutfattare, kommunledning och tjänstemän måste ha i åtanke. Det finns en rad andra effektmål som måste finnas med i planeringen. Många stirrar sig blinda på själva byggnaden och dess tekniska innehåll och då blir resultatet ofta fel. Att erbjuda badmöjligheter till invånarna innebär kontinuerliga kostnader och här gäller det att kommunen får mesta möjliga samhällsnytta för pengarna.

Volym och samlat behov

I Sverige finns cirka 390 offentliga badanläggningar som ägs eller hyrs av kommuner eller där privata företag står bakom. För flera decennier sedan utgjorde detta en tillräcklig volym, men mot bakgrund av ökad befolkningsmängd och ändrad demografi uppskattas behovet idag till cirka 600. Vi skulle alltså behöva bygga cirka 200 nya badhus och samtidigt renovera/uppgradera många av de befintliga.

– Ingen av de befintliga kommunala badhusen går med vinst, utan kommunerna måste skjuta till pengar. Badhusen ger en samhällsnytta vars kostnader kommunerna måste vara beredda att ta. Uppskattningsvis är de totala kostnaderna i storleksordningen 7 miljarder kronor per år, berättar Mille Örnmark, ordförande för Svenska Badbranschen och vice president i EUSA – European University Sports Association.

Svenska Badbranschen hjälper sina medlemsföretag att behålla och utveckla sin kompetens och driver ett nätverk för dialog mellan aktörerna.

Byggnation, verksamhet och effekter

När planerna på ett nytt, utbyggt eller moderniserat badhus dras upp, ser man ofta själva byggnaden med sin utrustning och sina tekniska installationer framför sig.

– Men fokus ska inte vara den fysiska byggnaden, utan den verksamhet som anläggningen kan erbjuda, fortsätter Mille Örnmark. Och här talar vi om effekter, där ett exempel är ökad simkunnighet hos kommunens invånare.

Tittar vi historiskt på statistik är en uppgift om simkunnigheten från 1898 intressant. Då var 7 procent av militärerna simkunniga. Andelen hos den övriga befolkningen var antagligen lägre och vid denna tid drunknade 3000 personer per år.

Än idag sker som bekant drunkningar. MSB uppskattade 2019 att för varje person som drunknar är de direkta kostnaderna för samhället 7 miljoner kronor.

Ett badhusprojekt föregås av politiska beslut och ställningstaganden i den kommunala ledningen samt handläggning hos kommunens tjänstemän. Alla parter bör ha siktet inställt på effekterna av projektet, där ökad simkunnighet bara är en av dessa.

I övrigt pekar Svenska Badbranschen på:

Anläggningens popularitet

Självfinansieringsgrad

Kundnöjdhet

Hur stor andel av invånarna som kommer att nyttja anläggningen

Betydelsen för friskvården

Vilka kundgrupper som ska inkluderas

Personaltäthet och servicenivå

Möjlighet att arrangera tävlingar

Social hållbarhet och andra mjuka värden

Kontinuitet och respekt

Inför projekt är det kanske självklart att utgå från vad som finns idag i kommunen. Kontrollera då besöksstatistik och jämför med badanläggningar i andra kommuner.

Ska då ett befintligt badhus renoveras och moderniseras eller ska helt nytt byggas?

– Många av de äldre badhus som är belägna centralt i städerna är förutom badhus ikoniska byggnader med kulturhistoriska värden. Om ett sådant badhus renoveras går det inte att få upp besöksvolymen för att svara mot dagens behov. Besökarna blir ungefär desamma som tidigare, så badhuset blir mera som ett monument för en ”klubb”, menar Mille Örnmark.

Ett alternativ kan vara att omvandla det gamla centralbadet för annan verksamhet och bygga helt nytt på ny plats. Gävle kommun är ett bra exempel på detta, då det befintliga badhuset gjordes om till konserthus. Innan projektet inleddes så uppfördes en helt ny mycket större anläggning utanför stadskärnan – Fjärran Höjderbadet. Då blev också verksamheten kontinuerlig – invånarna stod aldrig utan badhus, utan deras behov respekterades.

Livslängd och efterfrågan

Om nytt badhus uppförs och anpassas till dagens efterfrågan blir resultatet förhoppningsvis en populär anläggning. Men hur länge? En byggnad i gemen har ungefär 50 års livslängd och ett badhus 40 år. Men det som är populärt idag har kanske förlorat sin dragningskraft om 15 år.

En typ av strategi kan vara att renovera och modernisera ett befintligt badhus, med ett kortare tidsperspektiv, för att skapa lite förlängt liv och ge ”andrum” inför en mer omfattande utbyggnad eller ett nybygge. Men särskilt sett till åstadkommen effekt per krona, blir det oftast billigare på sikt att bygga nytt.

– Sedan bör man alltid fråga sig vem badhuset ska vara till för, fortsätter Mille Örnmark. I och med människans ökade livslängd har också demografin förändrats. Tar vi hänsyn till alla åldersgrupper? De som planerar kanske glömmer 70-plussarna. Att bygga för den åldersgruppen ses också av många som lyx.

En liknande fråga handlar om tillgänglighet. Idag byggs tillgänglighet för: synsvaga/blinda, döva/med hörselnedsättning och rullstolsburna. Men det finns andra grupper som behöver anpassningar, exempelvis allergiker, reumatiker och personer med psykisk sjukdomsbild.

– Politiker, planprocess och tjänstemän får inte se till enbart byggnaden och dess tekniska innehåll. Verksamheten måste stå i centrum. Beakta vilka effekter det tänkta projektet kommer att ge! Ett badhus kostar en kommun mycket pengar år efter år. Det är viktigt att man får ut mesta möjliga effekter av satsade medel, avslutar Mille Örnmark, ordförande för Svenska Badbranschen.