Den 4:e mars inviger Norges forskningsminister ZEB-laboratoriet i Trondheim. Byggnaden producerar mer förnybar energi än dess CO2-utsläpp under hela livscykeln. Nollutsläppslaboratoriet har skapats av NTNU och SINTEF i samarbete med Veidekke och LINK Arkitektur.
Zero Emission Buildings Lab (ZEB-laboratoriet) har högspecialiserad forskningsutrustning och undervisningslokaler där Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet (NTNU) och forskningsinstitutet SINTEF ska testa ny nollutsläppsteknologi. Byggnaden i sig har en klimatredovisning för koldioxidutsläppen, med motsvarande kompensation genom energiproduktion. Detta är ett banbrytande projekt i världssammanhang som kommer att sätta en ny standard för morgondagens byggnationer.
Projektet bidrar till att reducera klimatgasutsläpp genom hållbar byggnads- och områdesutveckling. Det är också ett unikt exempel på hur vi kan energieffektivisera byggnader, samt klimatanpassa både byggnader och infrastruktur samtidigt som vi formar goda byggnader med en god inomhusmiljö.
LINK Arkitektur står för arkitektur, landskapsarkitektur och arbetsplatsutformning och ansvarade dessutom för klimatredovisningen och energikonceptet i förstudien. Vidare har LINK Arkitektur bidragit med förslag till design av byggnadens framåtblickande ventilationsprinciper.
En internationell förebild
Byggnaden är modern och innovativ och ett gott exempel på samarbete mellan FoU-verksamheter, offentliga aktörer och ledande entreprenörer. Klimatpositiva lösningar är centralt för att bidra till det gröna skiftet. Utöver att vara ett unikt laboratorium i världssammanhang, är ZEB-laboratoriet också en del av ett framtida NTNU-campus i Trondheim, där Statsbygg är en viktig aktör.
ZEB-laboratoriet är finansierat av NTNU, SINTEF, Norges forskningsråd och Enova. Laboratoriet är utvecklat i samspel mellan NTNU, SINTEF, Orion, Veidekke Entreprenør, LINK Arkitektur, Siemens, Vintervoll, Bravida, Multiconsult och Aas-Jakobsen.
Ett landmärke
Byggnadens 1 800 m2 fördelar sig över fyra våningsplan, där gatuplanet har formgivits som öppet och inbjudande med kafé och presentationsrum i nära anslutning till entrén. Med insyn i energiproduktion och -lagring, skapar byggnaden en nyfikenhet och blir ett attraktivt besöksmål. Byggnaden har en funktionell struktur med en flexibel konstruktion i massivträ.
Gestaltningsmässigt kommer inspirationen från de kiselkristaller som solcellspanelerna producerar. Byggnadens form är baserad på kravet om att energiproduktionen ska motsvara allt CO2-utsläpp från produktion av material, transporter, uppförandet av byggnaden samt driften av såväl byggarbetsplatsen som själva byggnaden. Därmed är fasad och tak är försett med solcellspaneler och taket lutar 42 grader mot söder för en optimerad energiproduktion. Det ger också byggnaden en särpräglad identitet, vilket gör den till ett landmärke.
