Den fjärde och avslutande sessionen av klimat- och energikicken som arrangerades av Sveriges Allmännytta handlade om hur inköp och upphandlingar kan göras så att energi- och klimatarbetet underlättas.
Under rubriken ”Verktygslåda för krav på fossilfria transporter” presenterade Gabriella Castegren, klimatexpert på Allmännyttan, vad som är på gång för att underlätta kravställande. En enkät som gjordes visade att det bör vara lätt att följa upp kraven – och rapportera antal upphandlingar och andel i procent där krav på fossilfria transporter ställs – att det är svårt att rapportera storleken på koldioxidutsläpp kopplat till ett visst avtal, och att en ”verktygslåda” skulle vara bra.
Ett förslag är att bostadsföretagen rapporterar dels antal upphandlingar med avtalsstart under rapporteringsåret, dels procentandel som har klimatrelaterade krav på leverantörens transporter.
Det finns redan några guider för den som ska upphandla: Vägledning för klimatsmart offentlig upphandling av fordon och vägtransporter (från Biodriv) och Förslag till klimatkrav i mindre investeringsprojekt (Tyréns). Viss hjälp kan också erhållas från HBV och Upphandlingsmyndigheten. Sveriges Allmännytta kommer att lägga ut goda exempel på medlemssidorna på webben och på sikt skapa ett erfarenhetsbibliotek.
Solceller via SolDIS
SolDIS har inget med dålig sikt att göra. DIS står för Dynamiskt inköpssystem. Upphandlingar av solcellsanläggningar är svårt på grund av snabb teknikutveckling, svajig lagstiftning, sällanköp, komplicerad teknik för beställarna och för att ramavtal på nationell nivå är omöjligt. HBV har utvecklat en metod som verkar i två steg, först får ett antal möjliga leverantörer kvalificera sig, detta gäller under en tioårsperiod och under den är nya leverantörer välkomna att försöka kvalificera sig. I steg två ges de möjlighet att komma med anbud till just den aktuella beställaren.
Beställarna använder en automatiserad applikation som utifrån nyckeldata tar fram en beskrivning av det system som behövs. För att ange övriga uppgifter och ställa krav använder beställaren färdiga upphandlingsmallar. Beställningsplattformen producerar anbudsinbjudan och slutligen ett kontrakt.
– Leverantörsintresset har varit stort med över 20 kvalificerade leverantörer. Under det första året gjordes det 14 beställningar till sammanlagt ca 20 olika objekt genom vårt SolDIS, berättar Ville Gruner på HBV. Idag har vi därmed en trygg, beprövad och lättanvänd plattform för både beställare och leverantörer.
Rutiner för miljökrav i upphandling
I Stockholmshems mål ”Hållbara fastigheter” är ett av delmålen ”klimatneutralitet till 2030”. Mot bakgrund av målet har företaget utvecklat rutiner för upphandling och även för uppföljning av ställda miljökrav. Man jobbar vidare för att utveckla rutinerna att även omfatta social hållbarhet.
– En förutsättning för att nå våra hållbarhetsmål är att säkerställa miljökrav i upphandlingarna, säger Helena Söderlund, miljö- och arbetsmiljösamordnare hos Stockholmshem. Vi jobbade systematiskt med att ta fram en rutin och började med att identifiera våra baskrav.
Därefter fördelades relevanta baskrav på identifierade upphandlingskategorier:
Kravpaketen implementeras enligt upprättad rutin i berörda upphandlingar.
– Mina bästa tips för införande av rutiner är kommunikation mellan Hållbarhetsenheten och Inköpsenheten. Sedan behövs samsyn och löpande avstämningar för att kategorisera kommande upphandlingar, avslutade Helena Söderlund.
Återbrukskrav
Allmännyttans tävling i grenen ”Klimatkrav på leverantörer”, vanns i år av Familjebostäder i Göteborg. Under klimat- och energikickens sista dag berättade Familjebostäder hur man jobbat med kravställandet i två projekt där återbruk tillämpades. En panncentral skulle rivas och där påvisade en inventering 113 olika produkter.
En ramavtalsentreprenör fick uppdrag att demontera allt lös inredning och sedan togs fast inredning ner i den redan upphandlade byggentreprenaden. Koldioxidbesparing på 15 ton gjordes för allt utplockat. Familjebostäder anlitade en återbrukskonsult och samma konsult fick också arbeta med det andra projektet, renovering av ett miljonprogramshus där kontor görs om till bostäder. Här tas dels befintliga material/delar tillvara, dels används enbart återbrukade produkter i de gemensamma utrymmen som inreds i anslutning till bostäderna.
Familjebostäder har ambitionen att på sikt systematisera återbruk i samtliga upphandlingar. Erfarenheterna från de två projekten publiceras i en rapport med tips på hur krav kan ställas. Rapporten kommer under 2021.
Helt fossilfritt?
Går det att bygga helt fossilfritt? Göteborgs stad ville i alla fall försöka och politiskt beslutades det att bygga en förskola som så långt som möjligt är fossilfri i alla led – från råvarutransporter och tillverkning till byggarbetsplatsen och den färdiga byggnaden. För att prova i full skala byggs nu förskolan Hoppet.
Från en traditionellt byggd förskola svarar grundkonstruktionen för 23 procent och klimatskal/stomme för 38 procent av klimatpåverkan, byggdelen fas A1–A5. Nästan inga produkter i en vanligt byggd förskola är helt fossilfria. För Hoppet valdes Koljern-grund där en stor del består av återvunnet glas. Grund och stomme kommer att ha 70 procent mindre klimatavtryck än vid konventionellt bygge.
Anders Hall som är projektledare på Göteborgs stad berättade om nödvändiga strategier för fossilfritt byggande:
Biobaserat
Återbruk och återvinning
Minimering
Beakta livscykeln, faserna A1 – C7
Fossilfri transport/byggarbetsplats
