Svensk Byggtidningds Niclas Svensson har mött Ingrid Eiken Holmgren, Generaldirektör för Statens fastighetsverk (SFV):
Just när coronapandemin tar fart på nytt i oktober 2020, genomför vi under ansvar och försiktighet det spännande intervjusamtalet i SFVs huvudkontor på St Paulsgatan invid Mariakyrkan i Stockholm. Med tanke på verksamheten är själva kontorsbyggnaden tämligen anspråkslös och var tidigare ett lokalt skattekontor.
Det var i februari 2018 som Ingrid Eiken Holmgren blev Generaldirektör för Statens Fastighetsverk, efter att tidigare varit VD för Mäklarsamfundet, ordförande i Hemnet, statssekreterare i Kulturdepartementet hos Lena Liljeroth Adelsohn – bland mycket annat. Men ursprunget är östgötskt, där familjens helgutflykter gärna tog sikte på Östergötlands imponerande mångfald av kulturhistoriska platser.
– Ja, det blev ofta Vadstena med sin fina och välbevarade stadskärna, klostret och slottet. Det kunde förstås lika gärna vara Bjälbo (där Birger Jarls ätt hade sitt ursprung) eller Skänninge med sin speciella miljö, säger Ingrid Eiken Holmgren.
Mäktigt och viktigt uppdrag
För SFVs uppdrag känns onekligen mäktigt och viktigt. Runt om i hela landet finns kulturhistoriskt intressanta och värdefulla byggnader och miljöer som staten äger och som därmed bär upp alla medborgares gemensamma historiska arv – och som vi lämnar över till kommande generationer. Totalt ansvarar SFV för 2300 fastigheter och ungefär 3 100 byggnader. Ibland till och med öar, som Skeppsholmen i hjärtat av huvudstaden. Och viktiga kulturmiljöer från vikingatiden som Ale stenar i natursköna Österlen i Skåne.
Bortom landets gränser hanterar SFV också ambassader och residens. För att inte tala om mark och skog; SFV hanterar en sjundedel av marken i Sverige, totalt rör det sig om 6,5 miljoner hektar mark. De stora arealerna återfinns i fjällvärlden i Norr- och Västerbottens län och västra Jämtland.
– Vårt förnämliga, men ibland också – i ärlighetens namn – ganska tuffa uppdrag är förstås att på ett omsorgsfullt och hållbart sätt ta hand om dem så att de finns kvar i framtiden. Och när det gäller våra byggnader så vill vi gärna att de också används i vår nutid. Då mår också byggnaderna bättre, understryker Ingrid Eiken Holmgren.
Och för utomstående kan hanteringen av statens – det vill säga våra gemensamt ägda – kulturhistoriska byggnader te sig något svårbegriplig. Om SFV förvaltar statens kulturarv, så är det väl Riksantikvarieämbetet som bestämmer? Nja, så enkelt är det förstås inte. År 2015 överlämnade Riksantikvarieämbetet ett 70-tal fastigheter till SFV, rollerna blev (förhoppningsvis) tydligare. (Läs särskild artikel om hur kulturhistoriska byggnader i Sverige ägs, förvaltas )
Hållbarhet och tillgänglighet
Några av utmaningarna i 2020-talets Sverige är förstås hållbarhet och tillgänglighet. Av det skälet har SFV nyligen infört ett särskilt metodstöd, som är en guide till att genomföra en klimat- och sårbarhetsanalys av ett fastighetsbestånd i fem steg – från den lokala miljön och riskbedömning till åtgärdsanalys, genomförande och utvärdering.
– Vi har en tid då extrema väderförhållanden kan få stora konsekvenser även för våra värdefulla äldre byggnader. Ett skyfall kan ge förödande effekt – men här jobbar vi hårt för att vara väl förberedda och här ligger vi långt framme, hävdar Ingrid Eiken Holmgren.
Nationalmuseum i Stockholm är ett exempel bland många på byggnader som upprustats och anpassats för den moderna tidens krav på hållbarhet och tillgänglighet. Byggnaden var hårt nedsliten och de tekniska installationerna hade gjort sitt. Åren 2014-18 pågick renoveringen och Nationalmuseum gjordes modernt med nya uppvärmningssystem, tillgänglighetsanpassning och med hållbarhet i fokus.
– Nationalmuseums anpassning till en ny tid är tillsammans med åtskilliga andra projekt som vi genomför, också en lärandeprocess där vi samlar på oss erfarenheter.
Projekt i smått och stort – men nästan alltid spännande
När vi kommer in på Ingrid Eiken Holmgrens favoritbyggnader, tycker hon det är svårt att inte nämna Stockholms slott (Kungliga slottet, uppfört 1697-1754), där hon dessutom under sin studietid sommarjobbade och hade förmånen att få visa upp den förnämliga byggnaden i Gamla Stan i Stockholm. Innan det mäktiga renässanspalatset av Nicodemus Tessin den yngre (1654-1728) har på platsen legat befästningar sedan medeltiden. Det pågår en uppmärksammad renovering av slottets fasad, vilket bland annat innebär tidskrävande (minst 20 år) reparationer av vittringsskadade sandstensdetaljer och ett återställande av slottets ursprungliga kulör från 1750-talet.
– Slottet i Stockholm är på många sätt landets mest förnämliga byggnad. Den ursprungliga kulören kan förresten ses på södra slottsfasaden mot Storkyrkan, säger Ingrid Eiken Holmgren.
Men på platsen vid slottsbacken inträffade något under våren 2019 som också visar det mindre formatet i SFVs verksamhet. När ett rutinuppdrag med ett fordonshinder som skulle installeras på vid slottsbacken, stötte grävmaskinisten omgående på skelettrester och fick givetvis avbryta. Och här dök upp inget mindre än vad som skulle visa sig vara huvudstadens förmodligen äldsta kyrkogård med ungefär 230 skelett från 1350-1550. Enligt de historiska källorna gick kyrkogården under den föga smickrande benämningen ”Helvetet”, som tyder på att det inte var så populärt att hamna här.
Från Ornässtugan till Rosenbad
Under samtalet kommer vi kontinuerligt in på den mångfald av projekt som pågår i SFVs regi just nu. Allt ifrån renovering (pågår 2018-21) av Rosenbad där statsministern och regeringen har sitt säte, kommande projekt som Kungliga Operan vid Gustaf Adolfs torg som påbörjas tidigast år 2023, till historiskt intressanta Ornässtugan vid Ösjön (Borlänge kommun) i Dalarna som under perioden 2016-2020 bland annat får taket renoverat. Ornässtugan – dit som bekant självaste Gustav Vasa ”gömde sig” på sin flykt undan danska trupper – har också världens äldsta utställning att visa – den är nästan exakt likadan som när den visades för allmänheten år 1758. Här skulle kunna gå att räkna upp projekt i all oändlighet, så vi avslutar med att diskutera huruvida intresset bland allmänheten ökat när det gäller vårt kulturarv – inte minst alla dessa fantastiska byggnader.
– Ja, om du skulle vilja skildra alla våra projekt, räcker knappast artikelformatet, säger Ingrid Eiken Holmgren med ett skratt. Och jag upplever nog att intresset och medvetenheten om vår historia har ökat under senare decennier. Jag brukar säga att våra kulturhistoriska byggnader är lite som minnesnycklar – genom dem kan vi spegla oss i vårt ursprung och få perspektiv på hur vägen fram till nutid fungerat.
