Nästan 10 procent av hushållen i landet är trångbodda och drygt 1 procent av dem har dessutom en ansträngd boendeekonomi. Det är hushåll som har en orimlig boendesituation och som saknar ekonomiska möjligheter att ta sig ur den.
I slutet av september släppte Boverket rapporten ”Mått på bostadsbristen – Förslag på hur återkommande bedömningar ska utföras”. Verket fick 2019 i uppdrag av regeringen att lämna förslag på bedömningsmetod som bland annat inkluderar förslag på enhetliga begrepp som ska användas vid kommunikation kring bostadsbristen.
Rimligt bra
Metoden ska inte kartlägga efterfrågan på bostäder. Boverket har i stället tagit fasta på hur många hushåll som har ett rimligt boende och försökt att hitta parametrar som beskriver de hushåll som inte har ett rimligt boende i ett eller annat avseende.
Kriterierna för att basbehoven i en bostad ska tillgodoses är:
Rimlig materiell standard, med avseende på utrustning, uppvärmning, tillgång till el etc.
Tillräcklig area som medger att vardagen fungerar
Rimlig boendekostnad i förhållande till inkomst
Rimligt geografiskt läge
Bostaden kan disponeras under rimlig tid
Rimlig tid att hitta en ny bostad
Metoden (modellen) som Boverket nu har presenterat visar antal hushåll (och andel av totala antalet hushåll) vars behov inte tillgodoses eller som har problem med sitt boende.
Hela 462000 av hushållen (9,9 procent) är trångbodda och 245000 (5,3 procent) har ansträngd boendeekonomi. De som är både trångbodda och har ansträngd ekonomi utgör 1,2 procent. Bland ensamstående med barn dras 5,7 procent med båda dessa problem. Siffrorna redovisas också uppdelade ner till regionnivå och kommun. Malmöregionen utmärker sig med en stor andel som har ansträngd ekonomi (8 procent) och även en stor andel som har både ansträngd ekonomi och är trångbodda (2 procent).
Sett över hela riket har 9 procent av hushållen återkommande problem. Denna grupp definieras som att ha varit trångbodda eller haft ansträngd boendeekonomi minst två år i rad.
– Det mest slående med siffrorna är att trångboddheten är stor och att den har ökat. Däremot har andelen med ansträngd boendeekonomi minskat något, berättar Tor Borg, bostadsanalytiker vid Boverket och den som varit projektledare för regeringsuppdraget.
Vissa jämförelser
Den presenterade metoden är ny, men vissa av parametrarna går att jämföra med tidigare år. Det går också att ana trender framöver, som att trångboddheten kanske kommer att öka ytterligare. Modellen ger emellertid inga mått på hur många nya bostäder som behöver byggas. Inte heller på hur många kvadratmeter boyta eller antal rum som skulle behöva tillkomma eller hur mycket priser och hyror skulle behöva förändras. Boverket betonar att ”Det finns ett oräkneligt antal sätt att påverka den bostadsbrist vi mäter, förändringar i bostadsutbud är bara ett av många”.
Boverket betonar också att datatillgången sätter gränser för vad det är möjligt att mäta och vilka boendekategorier det går att utskilja. Ett exempel är svårigheten att mäta behovet av särskilt boende för äldre personer och de med funktionsnedsättning. En annan begränsning är att hemlöshet inte kan hämtas ur registerdata.
Boverkets nya modell är tänkt att kunna användas varje år framöver. Den är möjlig att komplettera med nya parametrar efter behov.
– De här beräkningarna ger alla aktörer på bostadsmarknaden och inte minst landets kommuner, regering och riksdag, en bra bild av hur bostadsbristen ser ut och vilka hushåll som främst är drabbade. Jag tycker att det är dags att på allvar diskutera hur vi ska få fram fler bostäder för trångbodda, unga vuxna och hushåll med ansträngd boendeekonomi. För att möta detta behöver Sverige en mer tydlig social bostadspolitik. Det viktiga nu är att vi går från ord till handling, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör vid Boverket.
Siffrorna från Boverket är öppna och transparenta. De blir förhoppningsvis till stor hjälp för kommunerna vid planering av sociala insatser och som underlag för bostadsförsörjningsprogram.
