Svenska kyrkan befinner sig i en stor och intressant tid fylld av förnyelsearbete – men också utmaningar. Klimatomställningen, naturkatastrofer, konflikter mellan stater och människor och – inte minst – den pågående coronapandemin erbjuder kyrkan nya arbetsfält och möjligheter att komma människorna närmare. Behovet av andlighet och gemenskap är stort och vittomfattande.
Och kyrkan finns fortfarande ofta mitt i staden eller i byn – rent fysiskt. Vi speglar oss i vår historia när vi ser och besöker våra kyrkor. De representerar trygghet och stabilitet när tiderna är oroliga. Kyrkorna utvecklas också rent fysiskt för att fungera i en ny tid. De renoveras och förses med nya energisystem. De får moderna digitala larm och kyrkorummen öppnas upp för nya aktiviteter – anpassade till en ny tid. Kyrkan vill vara en förebild också på klimatområdet – en fråga som långsiktigt är livsavgörande. Öppettiderna är frikostiga i stadsmiljöerna men mer restriktiva bland de kyrkor som ligger i glesbygden – inte sällan som följd av stöldrisken.
Under minst 900 år har kyrkan i Sverige funnits i centrum bland människorna, oavsett om vi ungefär hälften av tiden varit katoliker – eller protestanter sedan reformationen på 1500-talet. Först under 1900-talet avtog betydelsen – om än successivt. Själavård och allehanda möten människor emellan sker allt oftare digitalt. Men det förtar inte det faktum att behovet är stort också av fysiska möten och aktiviteter som innebär ökad gemenskap. Svenska kyrkan rustar sig nu på alla sätt för att inta en ny, spännande roll in i 2020-talet.
Bolagiserad fastighetsservice med säte i Stockholm
Den tidigare verksamheten Fastighetssamverkan Norr utgjorde från 2010 en del av Gustav Vasa församling i Stockholm. Verksamheten som erbjöd förvaltning och projektledning var efterfrågad och fick uppdrag även i andra församlingar i Storstockholm.
– Vi växte så mycket att det blev läge att bilda bolag. Från oktober 2018 har verksamheten därför drivits av Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB, berättar Sven Löfvenberg som är vd för bolaget.
Idag arbetar bolaget med förvaltning åt församlingar i Stockholms stift och dessutom som ledare i byggprojekt. Man åtar sig projekterings-, projekt- och byggledning, eller begränsade delar av projekt.
Uppdrag som är aktuella nu gäller främst S:t Matteuskyrkan, Storkyrkan och Högalidskyrkan. Dessutom S:t Paulskyrkan som nu byggs om för Stadsmissionens verksamhet. Samtliga nämnda ligger i Stockholm.
– Vi har sedan 2010 byggt upp en unik erfarenhet och det är inte omöjligt att Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm kommer att ta uppdrag som gäller även andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, fortsätter Löfvenberg.
Ett aktuellt projekt gäller en kyrka i Uppsala stift, nämligen Staffans kyrka i Gävle. Kyrkan byggdes så sent som 1930–32 men är utförd i medeltida stil och barock. Nu under 2020–2021 ska byggnaden saneras från mögel och radon. Interiören ska renoveras och tekniska installationer ersättas.
Källarvåningen har nu schaktats ur och grundförstärkning ska göras med stålpelare ner till berg. Under kyrkan kommer nya lokaler att inredas med församlingssal för 150 personer, åtta kontorsplatser, toaletter, kapprum och teknikrum. Kommunikationsvägarna ner till källaren kommer bland annat att utgöras av ett nedre vapenhus och en hiss. Innemiljön kommer att svara mot dagens krav tack vare modern ventilation, belysning och ljus som strömmar in genom höga källargluggar. För Staffans kyrka svarar Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm för både projekterings-, projekt- och byggledning.
Kyrka med bostäder i Örebro
Immanuelskyrkan har hållit till inne i Örebro i drygt hundra år. Nu har församlingen satsat på att uppföra en ny kyrka i Södra Ladugårdsängen, ett av stadens snabbt expanderande bostadsområden. Den driftiga församlingen kommer också att bidra med bostäder. Totalt kostar projektet drygt 200 miljoner kronor.
– Förutom kyrkan blir det åttio lägenheter och dessutom garage under anläggningen, berättar Per Carlsson, som tillsammans med sin bror Magnus Carlsson hos AB Lokalhusman är projektledare.
Själva kyrkan blir ganska diskret i stadsbilden. Främst höga smala fönster avslöjar att det finns ett kyrkorum innanför. Detta rymmer 450 sittande. Om angränsande ytor tas i anspråk och besökarna står är det möjligt att få in cirka 1000 personer. I en stor och luftig entré planeras för café och i de båda våningarna byggs flera musikrum, studio, konferens- och utbildningslokaler. Det kommer också att finnas multihall, samtalsrum och kontorsplatser.
– Kanske blir det möjligt att arrendera ut caféet och hyra ut lokaler för andra aktörer. Detta kan bidra till att det blir liv och rörelse både vardag och helg i denna helt nya stadsdel, avslutar Per Carlsson.
Stora Kyrkan i Östersund
Östersunds församling har långt framskridna planer på tillbyggnad vid Stora Kyrkan. När detta skrivs har investeringsbeslut ännu inte tagits. Förstudier är utförda och anbud på entreprenader har tagits in.
Projektet kan komma att genomföras i två etapper. Den första etappen omfattar 1300 kvm i 1–3 plan och med förbindelsegång som innebär att befintligt församlingshem ansluts till kyrkan. Nybyggnaden ska innehålla samlingsrum, kontor och café.
Den andra etappen består i utbyggnad av en samlingssal samt byte av all teknik, såsom ventilation och el, i befintliga delar.
– Om projektet som diskuterats och planerats under ett tjugotal år, genomförs kommer expeditionen som nu finns på Södra Gröngatan att flytta till kyrkan. Antalet kontorsplatser ökar från 8 till 22. Verksamheten blir samlad och möjligheten till öppen verksamhet förbättras, berättar Bertil Magnusson, fastighetschef i Östersunds församling.
Församlingen tillsammans med arkitekter siktar på ett komplex där tillbyggnadernas stil ansluter väl till församlingshemmet, medan kyrkobyggnaden fortsatt kommer att sätta sin prägel på kvarteret och stadsdelen.
Ny kyrka i Vallastaden i Linköping
I den nya, framtidsinriktade och hållbara nya stadsdelen Vallastaden i Linköping byggs under sommaren 2020 en ny kyrka. Det är den syrisk-ortodoxa församlingen S:t Markus som uppför kyrkan med plats för 350 gudstjänstbesökare. I byggnaden inryms också konferenslokaler och ett serveringskök. Allt beräknas stå färdigt hösten 2021.
Med sina ungefär 600 medlemmar är S:t Markus församling den största av fyra syrisk-ortodoxa församlingar i Linköping. Församlingen växer och därmed också önskemålen om mer och varierade aktiviteter.
– Det är oerhört välkommet att vi nu sätter igång med uppförandet av kyrkan – som utgör en viktig del i civilsamhället – inte minst när det gäller hållbarhet ur alla dess aspekter socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Vi vill kunna erbjuda så generösa öppettider som möjligt och även eftersträva ett gott och utökat samarbete med skola och universitet som vi har i närheten, säger Simon Posluk, styrelseledamot i församlingen och ansvarig för det nya kyrkoprojektet.
Hittills har församlingen i S:t Markus fått hyra in sig i andra församlingslokaler, men nu blir det äntligen egna lokaler. Den nya byggnaden ska få två våningar om toalt 1050 kvm. I bottenplanet kommer det att finnas ett serveringskök och kyrksal. Och högst upp förläggs konferensrum och olika verksamhetslokaler. Därtill tillkommer klockstapel och kupol. Utmaningen har varit att åstadkomma en förening mellan orientalisk och nordisk arkitektur och den inspirerande lösningen har Göran Göransson, arkitekt hos Tengboms åstadkommit.
– Vi har som mål att uppföra hela Vallastadens kyrka – och som ska vara till för alla, säger Josef Togan, församlingspräst.
Kyrkligt centrum i Ingelstad
Växjö pastorat planerar ett kyrkligt centrum vid Östra Torsås kyrka. Beslut om ändring i detaljplan väntas för att kunna sätta igång projektet.
– En ny byggnad planeras som ska klara lokalbehoven för verksamheter som idag finns utspridda i tre fastigheter, dels den gamla kyrkskolan på andra sidan vägen och dels två villor i Ingelstad, berättar Mats Lindblad, chef för kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen.
Nya byggnaden ska uppföras i samma kvarter som kyrkan och innehålla samlingssal, barn- och ungdomsrum samt kök på ett nedre plan och kontorsplatser och personalrum på ett övre plan. Exteriören utformas i paritet med kyrkan som har putsade vita fasader.
– Vi vill komma bort från de gamla lokalerna och ge personal och verksamhet en mycket bättre innemiljö. Med nya lokaler kommer också kostnaden för uppvärmning att minska, fortsätter Lindblad.
Tidigare fanns tankar på att inreda de lokaler som behövdes i kyrkorummet i Östra Torsås kyrka. Trots det stora kyrkorummet skulle det emellertid bli svårt att klara kraven på hänsyn till värdefulla vägg- och takmålningar.
– Men vi ska försöka göra om planlösningen under orgelläktaren för att få kyrkan ännu mer användbar och därmed fullborda idén om ett kyrkligt centrum, avslutar Mats Lindblad.
Bättre inneklimat i Hamrånge
Kyrkan i Hamrånge hade undermålig isolering. Uppvärmningen vintertid var så dyr att förrättningarna då i stället hölls i ett kapell. Nu har vinden och långhusets trägolv isolerats. Träplankorna var välbehållna och placerades tillbaka på sina platser. Elvärmen byts mot bergvärme med distribution till bänkar och längs ytterväggar. Fönstren renoveras och en del förses med extra isolerruta.
Samtliga bänkar har tagits bort och målats om. Predikstolen och kororgeln ges ny placering. En tidigare utbyggnad av orgelläktaren monteras bort. När projektet står klart vid årsskiftet 2020/21 kommer besökarna inte att se några större förändringar, men inneklimatet blir betydligt bättre och kyrkan kan användas året om.
Bunkeflo strandkyrka vid Öresund byggs ut
– Området Bunkeflo nära brofästet till Öresundsbron i Malmö växer så det knakar befolkningsmässigt. Det händer att vackra Bunkeflo strandkyrka är fylld till bredden och en del av kyrkobesökarna får sitta i foajén, berättar Nils-Urban Råwall, fastighetschef vid Malmö pastorat.
Bunkeflo strandkyrka är en modern kyrka som uppfördes 1989–90 efter ritningar av arkitekten Bernt Gunnarsson hos Jais Arkitekter. Men sedan 1990-talets början har Bunkefloområdet vuxit på ett närmast dramatiskt sätt. Infrastruktur, välfärdsutbud och service till invånarna har knappt hunnit med. Längs kustlinjen återfinns natursköna Bunkeflos strandängar som är utpekat som riksintresse för naturvården.
I själva verket har Bunkeflo strandkyrka redan byggts ut en gång åren 2004–05, då kyrkorummet vreds ett åttondels varv och ett kor byggdes till mot öster. Nu byggs kyrkan ut med ungefär 100 platser och även en mindre ombyggnad av församlingshemmet ska genomföras.
– Kyrkan har idag plats för 150 personer, säger Nils-Urban Råwall. Vi räknar med byggstart 1 september i år och byggnaden väntas stå färdig till sommaren 2021.
Oscar Fredriks kyrka i Göteborg restaurerad
Oscar Fredriks kyrka uppfördes i nygotisk stil under början av 1890-talet. Kyrkan ritades av den i kyrkans värld ofta anlitade arkitekten Helgo Zetterwall. Oscar Fredriks kyrka restaurerades 1915, 1940 och 1974. Förra året blev det dags igen.
– Hela yttertaket sågs över och kopparplåten byttes på ett av tornen. Skiffertaket som är lagt i mönster togs ner. Vissa plattor var trasiga och ersattes varpå allt monterades upp igen. Under arbetet med taket upptäcktes dåliga fogar på en av de två skorstenarna. Denna togs ner och murades upp på nytt, berättar Bosse Almgren, fastighetsansvarig i Carl Johans pastorat.
Restaureringen inne i kyrkan omfattade i huvudsak rengöring och renovering av vägg- och takmålningar och bänkar. Väggar målades om och puts lagades i taket som sedan målades. Sprickor i terrazzogolvet lagades.
– Ljuskällor byttes till LED och ny dimmer installerades, liksom nya högtalare och mixerbord till ljus och ljud. Ny stämningsbelysning installerades och flyttades något högre upp på kolonnerna i mittgången. Belysningen fram mot koret förstärktes, fortsätter Bosse Almgren.
I projektet ingick också tillgänglighetsanpassning med bland annat en handikapptoalett. Kyrkan återinvigdes 31 maj i form av en videoupptagen ceremoni som direktsändes bland annat via kyrkans Facebook-sida.
Ny förskola och multilokal hos Halmstads församling
En byggnad som rymde församlingens förskola Vårhem brann ner i mars 2019. Anläggningen kommer att byggas upp igen. Det blir två hus och med ny planlösning. Det ena huset får två förskoleavdelningar med ett öppet atrium som skiljer dem åt. Det andra huset kommer i huvudsak att ha entré med kapphall, ett litet pentry och en multilokal. Denna kan rymma cirka femtio sittande vid exempelvis kyrkkaffe och fler än åttio personer vid utbildning eller konferens. Lokalerna i detta hus ska kunna hyras ut.
– Inför projektet skapade vi en styrgrupp bestående av förskolans rektor, församlingens direktor och jag själv, berättar Joakim Eliasson, fastighetsansvarig i Halmstads församling. Vi tar hjälp av en extern konsult för projektledning och White för A-handlingar.
Rengöring av Kristine kyrka i Falun
Kristine kyrka byggdes 1642–60. Renoveringar utfördes bland annat 1903–06 och 1965–66. Nyligen genomfördes ett projekt som huvudsakligen omfattade rengöring samt reparation av smärre skador. Kyrkan har fyra stora målade korfönster samt fjorton ytterligare fönster som helt eller delvis är målade. Interiörens väggar och tak är putsade. Väggmålningar förekommer inte, kyrkan är å andra sidan rikt utsmyckad med fasta inventarier, framför allt en reslig altaruppsats och en magnifik predikstol.
– Den vita putsen hade blivit sotig och gråsvart. Fönstren hade fått skador bland annat genom att blyinfattningarna hade gett med sig och rutorna riskerade att falla ur, berättar Terese Wängdahl, fastighetsingenjör i Falu pastorat.
För rengöring och konservering av målade fönster anlitades Uppsala Domkyrkas Glasmålningsateljé. Arbetet utfördes både på plats i Kristine kyrka och i ateljén i Uppsala. Vissa fönster återstår och de ska åtgärdas i ett senare projekt.
Under det aktuella projektet arbetade konservatorer med rengöring och konservering av altaruppsatsen och övrig fast inredning. Färgflagor som hade lossnat sattes tillbaka.
– Sedan även putsen rengjorts och lagats målades den med den gulvita kulör som användes 1906 och som vi hittade bakom altaret. Interiören har nu en varmare ton jämfört med den vita färg som fanns från 1966 och fram till idag, berättar Terese Wängdahl.
Kyrkans åtta ljuskronor har fått nya ljuskällor och förnyad elanslutning. Sedan har den funktionella belysningen förbättrats. Beträffande uppvärmningen har radiatorer under korfönstren ersatts med infravärme. Man planerar att i ett senare projekt se över hela värmesystemet, som baseras på fjärrvärme och med golvvärme i långhuset.
Påbyggt församlingshem i Timrå
På Prästgatan i Timrå finns ett byggnadskomplex med lokaler både för administrativ personal och vaktmästare i församlingen. Den förstnämnda delen byggdes om och inreddes till kontor 2014–15. Denna del hade platt pappbelagt tak och inre stuprännor. Inläckande vatten gjorde att fastighetsansvariga tog ett brett grepp på problemet, lät bygga om till brutet tak och dessutom göra en begränsad påbyggnad för att ge plats åt ytterligare fyra kontorsrum och en konferensavdelning. För att klara tillgängligheten behövdes också handikapp-toa, hiss och en ny trapp. Om- och påbyggnaden stod klar i juni och nu har Timrå församling helt fräscha och regntäta lokaler för sin personal.
Katolsk kyrka och kloster i Motala
Equmeniakyrkan behövde en ny kyrkobyggnad och ville avyttra sin kyrka med församlingslokaler på Östermalmsgatan i Motala. Byggnadskomplexet kom att säljas till katolska kyrkan, vilket blev en lyckad lösning för båda parter.
– Vi såg en fantastisk möjlighet att utveckla fastigheten till en katolsk kyrka med kloster, ett upplägg som redan förekommer inom vår kyrka, berättar Staffan Livehed, ekonom hos Trossamfundet Romersk-katolska kyrkan. Samtidigt gavs Equmeniakyrkan möjlighet att uppföra nytt på en annan adress.
Under 2019 utfördes renovering, ombyggnad och ändringar i planlösningarna i fastigheten på Östermalmsgatan. I kyrkorummet flyttades orgeln till läktaren och den upphöjda delen av koret togs bort.
– Det behövdes förvandling till ett katolskt kyrkorum som kräver utrymme för vissa bestämda inventarier och attribut. Även sakristian gjordes om lite för att passa vår liturgi, fortsätter Staffan Livehed.
I den del av byggnadskomplexet där Equmeniakyrkan hade kontor, konferenslokal och gemensamma utrymmen, har man byggt om till fyra lägenheter för permanent boende och två gästlägenheter, samt gemensamt kök. Här kommer fyra Gråbröder att bo och sköta om klostret. I projektet ingick viss översyn av ventilation, värme och el. S:t Maximilians kyrka och kloster välsignades och invigdes 20 oktober förra året.
I Sunne renoveras församlingshem och pastorsexpedition
Sunne har en majestätisk kyrka i nygotisk stil uppförd 1887–88. Nu renoveras församlingshem och pastorsexpedition. Besökare och församlingsbor kommer att mötas av en ny entré, samtidigt som nya system införs för uppvärmning och ventilation.
– Ja, isoleringen i de nuvarande byggnaderna är minst sagt bristfällig – de uppfördes när oljan var billig i början av 1960-talet, säger Jennie Nilsson, fastighetschef i Sunne Pastorat.
Utöver ny välkomnande entré, byte av stammar och införande av nya uppvärmnings- och ventilationssystem, kommer kontorsutrymmena också att få en uppfräschad arbetsmiljö och dessutom förses taken med solceller. Allting planeras att stå färdigt i början av december 2020.
Varsam renovering med utvändig målning och nytt spåntak vid Los kyrka i Hälsingland
Los kyrka i Ljusdals kommun uppfördes 1819 efter ungefär sjuttio år som egen församling efter en ”utbrytning” från intilliggande Färila. Här genomförs nu en målning på kyrkan utvändigt, ett byte av spåntaket och en annexbyggnad har rivits.
På platsen där Los kyrka är placerad fanns tidigare ett kapell. Los bildade ett eget pastorat omkring 1850 och då fick kyrkan sitt torn och även en prästgård uppfördes. Los kyrkomiljö brukar räknas till en av Hälsinglands bäst bevarade.
Nu pågår en utvändig målning, byte av tak samt rivning av en annexbyggnad. Projektet i sin helhet kommer att vara klart under hösten 2020.
– Vi har genomfört en varsam renovering med många skickliga hantverkare som utfört ett utmärkt arbete vid Los kyrka, säger Cecilia Cederloo, marknadsområdeschef (Norr) vid Hifab AB.
Vid Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad pågår en mångfald projekt
– Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad stod färdig 1628 under den danske kungen Kristian IV:s regenttid. Nu pågår flera intressanta omgestaltningsprojekt kring kyrkan 2017–2022, berättar projektledaren i Kristianstad pastorat Mårten Persson.
Den har kallats Nordeuropas vackraste renässanskyrka, Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad och flera minnesmärken från historien återfinns här i form av gravstenar, plaketter och epitafier. Katedralen var tänkt som domkyrka i ett nytt stift, men efter den svenska erövringen av Skåne i mitten av 1600-talet blev så aldrig fallet.
Inne i kyrkan har bland annat tillkommit en aktivitetshörna, och i kyrkomiljön utomhus har en uppmärksammad gravlund fått sin plats. I samband med omgestaltningen i den yttre miljön kring kyrkan så har skett arkeologiska undersökningar i samverkan mellan pastoratet, länsstyrelsen och arkeologisk expertis.
Äldre stenhällar som haft sin placering utanför kyrkan har fått sin plats i en särskild Gravhällspark som stod färdig 2019. Arbeten som är i kommande handlar om yttre fasadrenovering samt en om- och tillbyggnad för ett modernt krematorium vid den östra begravningsplatsen.
– Vid alla dessa projekt är hållbarhet ett nyckelord för oss, säger Mårten Persson.
Renovering pågår av historiska fasader kring kyrka och escarpmur vid Karlsborgs fästning
Arbete pågår för fullt med en omsorgsfull stenrenovering av escarpmuren samt del av slutvärnets fasad på kyrkan vid mäktiga Karlsborgs fästning vid Vättern.
Karlsborgs fästning på Vanäs udde i Vättern tog 90 år att bygga, från 1819 till 1907. När den stod klar i början av 1900-talet var den störst bland liknande försvarsverk i Europa, och strategin bakom projektet handlade om att bygga ett starkt centralförsvar, som en direkt följd av förlusten av Finland i kriget med Ryssland 1808–09. Landet behövde en ny typ av försvar och kung Karl XIV Johan bestämde 1819 att en fästning skulle anläggas vid Vätterns västra strand. I själva verket var Karlsborg nästan en reservhuvudstad i händelse av krig eller anfall från främmande makt. Hit skulle kungafamilj, regering, riksdag och viktiga samhällsfunktioner kunna flyttas via Göta Kanal.
I denna historiska miljö genomför nu Statens Fastighetsverk (SFV) omsorgsfulla stenrenoveringar gällande den så kallade escarpmuren (del av vallgravens murar) vid fästningen samt del av Slutvärnets fasad vid kyrkan mitt i byggnaden. Här lagas det där det finns delar som frusit sönder, renovering sker av listverk och partier kring fönster. Denna etapp ska vara klar vid årsskiftet och arbetet utförs av Bygghyttan i Karlsborg AB.
– Statens Fastighetsverk har ett kontinuerligt uppdrag från regeringen att förvalta och bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader – för kommande generationer, säger Gunilla Bernspång, teknisk förvaltare hos SFV.
På bilden: Immanuelskyrkan uppför både ny kyrka och bostäder på Södra Ladugårdsängen i Örebro. Kyrkan ligger i den lägre delen med höga fönster
Illustration: Hållén Arkitekter/SE360
