Lunds stift tilldelas drygt 81,4 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning och kyrkounderhållsbidrag för 2021. Störst andel, drygt 14 miljoner, går till exteriör renovering av Marsvinsholms kyrka.
Lunds stiftsstyrelse har efter samråd med länsstyrelserna i Skåne och Blekinge fördelat den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE) och kyrkounderhållsbidraget (KUB) till flera projekt i församlingar/pastorat och på stiftsnivå.
Den i särklass största delen, sammanlagt drygt 14 miljoner kronor, går till Marsvinsholms kyrka i Ljunits församling i Ystads kommun. Kyrkan är Skånes största landsortskyrka och medlen ska användas till en grundlig renovering av bl.a. tegelfasader, tornspira och fönster.
– Marsvinsholms kyrka från 1867 är välbevarad och storslagen, den är dessutom nästan intakt såväl interiört som exteriört. Fasaderna byggdes i lokalt handslaget och bränt tegel och vissa detaljer i den då moderna formgjutna betongen. De välbevarade och blyinfattade fönstren och den murade tornspiran är ovanliga konstruktioner, berättar stiftsantikvarie Heikki Ranta.
Näst mest pengar, 11 miljoner kronor, får Borrby kyrka där en ny tornspira ska ersätta en äldre som förstördes häromåret av stormen Urd. Fyra miljoner tilldelas 2021 och resterande sju miljoner under två efterkommande år.
I Blekinge delas det största bidraget, drygt 4 miljoner kronor, ut till Ronneby pastorat för exteriör upprustning av Heliga Kors kyrka. Kyrkan på Tjurkö kommer att renoveras och finansieras med hjälp av nästan 3,4 miljoner kronor i KAE. 2,3 miljoner kronor ges till stiftets gemensamma kunskapsprojekt om orglar, glasmålerier, medeltida takstolar och en ny förstudie om klimatförändringens påverkan på stiftets kyrkomiljöer.
– Den kyrkoantikvariska ersättningen är på totalt 460 miljoner kronor som fördelas mellan Sveriges 13 stift. Under åren 2021-2025 får Lunds stift årligen drygt 69,5 miljoner kronor. I år har vi lanserat ett nytt nationellt datasystem för hantering av KAE, vilket gör att besked om beviljade medel tas redan på våren i stället för som tidigare då beslut togs först i september. Min förhoppning är att församlingar och pastorat på det sättet kan ha bättre framförhållning i sin fastighetsförvaltning och att detta bidrar till att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas i Lunds stift, avslutar Heikki Ranta.