Vi tillbringar närmare 90% av vår tid inomhus. I våra hem, på arbetsplatser, i skolor, i affärer mm. Trots att vi vet vilken negativ inverkan dålig kvalitet på inomhusluften kan ha på människors hälsa är kvaliteten något som många tar för givet att vi hanterar på bästa sätt. Men kanske är det dags att ifrågasätta dagens standards?
Helsingfors stad är på väg att få svar på den frågan.
I Helsingfors, som i många städer runt om världen, har inomhusluftens påverkan på människors hälsa varit i fokus under en längre tid. Främst när det gäller luften i skolorna och dess påverkan på barnen.
Som ett led att nå sina hållbarhetsmål har Helsingfors stad kopplat upp över 1 700 av sina publika fastigheter till en gemensam dataplattform. Resultatet är att man kan mäta byggnadernas energi- och vattenförbrukning, CO2 utsläpp, temperatur, luftkvalitet mm. Tack vare att man har fått tillgång till realtidsdata för inomhusluften på skolorna har man valt att ta frågan om luftens kvalitet till en helt ny nivå och startat ett projekt baserat på frågan – Vad händer om man kombinerar mätvärdena med att faktiskt ge människor möjligheten att ge feedback på hur de upplever inomhusluften?
– Som fastighetsägare måste vi definiera, mäta och anpassa förhållandena i våra lokaler så att de erbjuder så bra inomhusluft som möjligt för våra användare, Säger Marianna Tuomainen, Ledande expert hos Helsingfors Stadsmiljödivision. Nu kan vi jämföra insamlad feedback, om olika inomhusklimatförhållanden, med uppmätt realtidsdata och jämföra. Vi kan till exempel titta på hur många som anser att inomhusluften upplevs som frisk och jämföra med den uppmätta rumstemperaturen, eller CO2-koncentrationen eller till och med TVOC-koncentrationen. Detta utvidgar vår förståelse för vilka aspekter av inomhusmiljön som påverkar känslan av sämre luft.
Projektet startar med fyra grundskolor i Helsingforsområdet och tanken är sedan att implementera erfarenheterna i övriga byggnader. Skolorna har fått läsplattor där elever och personal löpande betygssätter hur de upplever inomhusluften i de olika lokalerna. Uppgifterna samlas in i portalen och jämförs med de insamlade mätvärden som rör inomhusluften; inomhus- och utomhustemperatur, luftfuktighet, partikelinnehåll, CO2 och TVOC (flyktiga organiska ämnen).
Byggnader är helt enkelt inte statiska
– Bara för att luftkvaliteten uppfyller dagens standards, är det inte säkert att människor tycker att det är bra, säger Leo Hakkarainen projektledare hos Nuuka Solutions. I vår plattform kan vi redan se att upplevelsen varierar väldigt mycket mellan olika dagar och i olika rum. Byggnader är helt enkelt inte statiska. Så att tro att systemen levererar optimal luft hela tiden fungerar inte. För att människor ska må bra och trivas måste vi nog se till att både system och standards anpassas och kan reagera snabbare. Oavsett om det gäller en skola, sjukhus eller i en butik.
Tanken hos Helsingfors stad är att ju mer data som samlas in desto mer kunskap får man. Och att man i förlängningen ska kunna applicera AI så att byggnaderna automatiskt kan reagera och anpassa sig efter både yttre och inre faktorer. Till exempel, tillfälligt högre partikelhalt i luften utanför, eller minskad beläggning i kombination med sänkt yttertemperatur, skulle kunna inbära en snabbt anpassad cirkulation av luften i byggnaden.
Energibesparing kan motverka luftkvaliteten
FN beräknar att byggnader står för 39% av den globala energiförbrukningen. Därför är energieffektivisering ett måste för att de globala klimatmålen ska nås. Men att enbart dra ner energiförbrukningen utan att samtidigt ha koll på effekten kan riskera sämre luftkvalitet. Därför uppmärksammar och premierar flera av miljöcertifierings-instituten, såsom US Green Building Council’s LEED, arbetet med att samtidigt förbättra inomhusklimatet.
– Förr i tiden så ansåg man att det räckte att se över byggnadernas system någon gång om året för att hålla koll på förbrukning och luftkvalitet, säger Leo Hakkarainen på Nuuka Solutions. Men vi ser att det inte räcker alls. Utan att ha kopplat upp byggnaderna så har man inte en aktuell uppfattning om läget. Och utan den kontrollen så är det svårt att nå hållbarhetsmål eller att kunna erbjuda optimala förhållanden i fastigheterna.
Tack vare data från deras anslutna byggnader har Helsingfors stad också kunnat starta flera andra projekt. Smartare utnyttjande av ytorna i offentliga byggnader och användning av byggnader för att balansera elnätet är bara några av stadens initiativ för att uppnå en bättre och mer hållbar stad för sina invånare. De förväntade resultaten från inomhusluftprojektet kommer att övervakas och utvärderas under 2020 & 2021
Fakta:
Startdatum: August 2019
Skolor i projektet:
Keinutien Grundskola. 5,780 m2 Byggår 1978, renoverad 2017.
Myllypuro Grundskola Alatalo. 3,324 m2. Byggår 1966, renoverad 20111-2013
Kaisaniemi Grundskola. 3,815 m2. Byggår 1924, renoverad 2016-2017
Meritalo Yrkesskola. 13,931 m2. Byggår 1974, renoverad 2013-2014.
Insamlad data: Yttertemperatur, innomhustemperatur, CO2, luftfuktighet, Partikelhalt PM2,5 & PM10, VOC flyktiga organiska ämnen
Smart building data platform: Nuuka Solutions
För mer information om digitaliseringsprojektet för Helsingfors
