I över 100 år har järnmalmsbrytningen livnärt Kiruna. För att den ska kunna fortsätta måste staden flyttas. Orsaken är sprickor i berget under staden. Därför bygger Kiruna nu ett helt nytt centrum. Stadsflytten innebär samtidigt att en tredjedel av befolkningen måste flytta.
I juni besökte Boprisets jury Kiruna för att studera stadsomvandlingen och uppmärksamma Bopriset- till minne av Josef Frank.
– Även om Kirunas utmaning är speciell, är den intressant att studera för att se vad andra regioner kan lära gällande social hållbarhet och klimatomställning, vilket är en anledning till att projektet väckt stor uppmärksamhet även internationellt, säger Erik Stenberg, jurymedlem för Bopriset och bostadsforskare vid KTH.
Bopriset instiftades 2017 av Boinstitutet delas ut med stöd av Svenskt Tenn. Syftet med priset är att uppmärksamma goda exempel på attraktivt bostadsbyggande med kvalitet- för alla.
– Förra året fick vi in 40 nomineringar till Bopriset men ingen från norra Sverige trots att det finns många intressanta projekt att dra lärdom av, exempelvis Kirunas stadsomvandling, säger Moa Andersson, jurymedlem för Bopriset och verksamhetsledare för Boinstitutet.
Varför flyttas Kiruna nu?
2004 meddelade gruvbolaget LKAB kommunen ny kunskap om de sprickbildningar man funnit i malmådrans riktning, som går under staden. Slutsatsen man drog var att marken i framtiden kommer rasa och då ta med sig husen som står på marken. För att rädda staden måste delar av den flyttas. Kiruna har därför utformat en ny stadsplan och bygger ett helt nytt centrum med nya bostäder, stadshus, affärslokaler och kontor. Stadsomvandlingen pågår för fullt och beräknas vara klar 2035, men redan 2022 beräknas stadens nya centrum vara på plats.
Varför är gruvan så viktig?
Kirunagruvan, som ägs av staten och drivs av gruvbolaget LKAB, har funnits i 127 år. Gruvan har världens största malmfyndighet, världens renaste järnmalm och producerar dagligen malm motsvarande mer än sex Eiffeltorn. Under goda år med höga malmpriser genererar det årliga resultatet 12 miljarder kr till statskassan, vara 7 miljarder kr ges som utdelning och 5 miljarder kr i skatt. Gruvan genererar totalt 50- 55 tusen arbetstillfällen, varav 1 800 anställda bor och betalar skatt i Kiruna kommun.
Hur påverkas medborgarna?
Flytten påverkar en tredjedel, cirka 6 000 personer, av Kirunas invånare, som måste flytta från sina hem. För att ersätta hyresgäster som behöver flytta har man mellan Hyresgästföreningen och LKAB signerat ett avtal som ger alla hyresgäster en flyttersättning för att kompensera för den nya högre hyran i de nya nyproducerade lägenheterna, som trappas in över 8 år för att ge hyresgästerna tid att anpassa sig. Liknande överenskommelser gjorts för att ersätta dem som bor i bostadsrätt och villa. Liksom för affärslokaler och offentliga byggnader.
– För att minska oron kring stadsflytten är information, framförhållning och dialog a och o, vilket är en utmaning i sig då tiden är knapp och processen komplex och omfattande, menar Nina Eliasson, chef, plan- och exploateringskontoret i Kiruna.
Vad kostar flytten?
För finansieringen står statliga gruvbolaget LKAB. Hittills har 8,7 miljarder kr betalats ut och ytterligare 17 miljarder kr reserverats. Att flytta en stad är samtidigt mer än en samhällsekonomisk fråga. Stadsomvandlingen är en process med sociala konsekvenser som väcker känslor av oro, sorg och saknad men också förhoppningar om en ny och bättre stad. Dessutom behöver Kiruna göra svåra avvägningar om att riva, flytta och bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Exempelvis det K-märkta stadshuset som man bestämde dig för att riva och ersätta med ett nytt, men att behålla dess klocktorn som flyttats till sidan av det nya stadshuset.
– En av de frågor vi måste leva och jobba med är människors sorg och saknad, för det väcker mycket känslor att se sin gamla stad försvinna, säger Mikael Westerlund, stabschef för samhällsomvandling, LKAB.
Vilka möjligheter ger stadsomvandlingen?
Flytten av Kiruna ger unika möjligheter att göra förbättringar ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom att bygga yteffektivt förtätas staden, vilket skapar bättre förutsättningar för handel, aktiviteter och liv i centrum. Genom att ersätta gamla hus med nya spar man energi eftersom nya hus i regel är mer energieffektiva. I de buffertzoner som utrymts men i nuläget inte utgör fara för människor att vistas i byggs ”Gruvstadsparker” som är tänkt att fungera som aktivitetsbaserade mötesplatser för kultur och rekreation. Genom samlokalisering av verksamheter i stadens nya stadshus och kulturhus, hoppas kommunen sänka sina driftskostnader. Samtidigt har man tagit tillvara på äldre bebyggelse på platsen för stadens nya centrum, exempelvis gamla kaserner som byggts om till bostäder. Vid planeringen av den nya bebyggelsen har man också sett till att blanda upplåtelseformer för att bidra till en större social blandning och en stad- där alla kan bo.
– Av det jag fått se under studiebesöket känns flytten av Kiruna lovande. Men att få till en verkligt hållbar samhällsomvandling och inte ”bara” en flytt är krävande. För det krävs politiskt mod och uthållighet, där alla inblandade aktörer och berörda invånare bidrar. Det är spännande att följa utvecklingen, säger Moa Andersson, jurymedlem för Bopriset och verksamhetsledare för Boinstitutet.
Läs mer om Kirunas samhällsomvandling på kiruna.se ochlkab.com
