Det finns inte längre några halmstrån kvar att klamra sig fast vid, varnar flera ekonomer som fPlus har intervjuat.
– Allt är ikryssat för recession, det enda som saknas nu är själva recessionen, säger professorn Lars Jonung.
Många är oroade. Den senaste tiden har en rad krissignaler blinkat rött, både i världsekonomin och i den svenska ekonomin. En klassisk signal för ekonomer är när räntekurvorna inverteras, så att långivare som ger korta lån till staten får högre ränta än om de lånar ut på tio år.
Men det är omöjligt att säga exakt vilken dag, vecka eller månad som vändpunkten kommer, förklarar Lars Jonung. Inte heller går det att säga vad som kommer att få bägaren att slutligen tippa över. Lars Jonung avfärdar de kritiska röster som menar att han och andra ekonomer ropar varg helt i onödan. Spåren av vargen finns överallt, vi har bara inte sett den, menar han.
Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank håller med och radar upp varningsklockor på det globala planet:
– Handelskriget mellan USA och Kina och oron kring brexit är bara början.
– Oroligheterna i Hong Kongs finanscentrum och risken för upptrappade konflikter mellan Iran och västvärlden är några exempel.
Sverige kommer inte undan det som sker på det globala planet, betonar Michael Grahn. Krymper världsekonomin så krymper även Sveriges möjligheter att exportera.
– Framför allt bör vi vara oroliga för inbromsningen som sker i Europa och Tyskland, eftersom det är där merparten av Sveriges handel och affärstransaktioner sker, menar Mikael Grahn.
– Vi har under lång tid sett att industriproduktionen är på väg ned. Men nu ser vi även att exportingången viker och att tjänstesektorn och detaljhandeln kommer in svagt. Det här är såklart tydliga indikationer om att tillväxtmotorn är på väg att försvagas, men det har ändå inte varit tillräckligt för att prata i termer av recession, säger Michael Grahn.
Och häromdagen kom dystra signaler från den svenska arbetsmarknaden som enligt Michael Grahn kommer att ge svensk ekonomi en rejäl huvudvärk framöver.
Färsk SCB-statistik visar att arbetslösheten ökade i juli med 0,9 procentenheter till 6,9 procent jämfört med för ett år sedan, vilket är den högsta nivån på nästan tre år. Och med tanke på de svaga siffrorna i juni och att sysselsättningen har varit fallande hela året, så har den dystra ”julisiffran” inte gått många ekonomer obemärkt förbi.
