Julfester, nyårsafton och valborg är klassiska tillfällen då grannar stör sig på varandra. Men hur ser det egentligen ut under resten av året? Och vilket ansvar har bostadsrättsföreningens styrelse i störningsfrågan? SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB har kartlagt när på året som det sker flest klagomål bland grannarna och reder ut vilka skyldigheter styrelsen har när de boende blir irriterade på varandra.
Att det festas och är högljutt kring vissa tider på året är det många bostadsägare som är vana vid. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB har med hjälp av statistik från Störningsjouren kartlagt när på året det sker flest utryckningar till följd av klagomål om störningar. I december 2018 skedde drygt 11 procent av hela årets utryckningar till boende i flerfamiljshus. Det gör att månaden toppar listan med flest utryckningar under året. Lugnaste månaden under fjolåret var september.
– Anmälningar om störningar ökar runt jul och nyår och detta mönster upprepas varje år. Folk firar och festar hemma med mycket släkt och vänner, vilket leder till att många grannar störs. Om man tittar längre bak i tiden ser vi också ett mönster där störningarna ökar i mars när allt fler börjar röra sig utomhus för att fira in våren, säger Paul Head, vd på Svenska Störningsjouren AB.
Styrelsens ansvar
Som boende i en bostadsrättsförening är det viktigt att veta att störningar till en viss grad måste accepteras. Om störningarna förvärras är det dock upp till styrelsen att rycka in. Enligt bostadsrättslagen ska nämligen styrelsen ge den störande bostadsrättshavaren en tillsägelse och se till att störningarna omedelbart upphör. Det är även styrelsens uppgift att underrätta socialnämnden i kommunen.
– När det kommer till störningar är det allra bäst om styrelsen för en dialog med medlemmen. Denne ansvarar för störningar även för inneboende, andrahandshyresgäster med flera som vistas i lägenheten. Om detta inte hjälper måste styrelsen skicka en rättelseanmaning som uppfyller lagens krav, bland annat ska socialnämnden underrättas. Om styrelsen inte agerar i tid kan det leda till att medlemmar som störts under en längre period kräver en avgiftsreduktion. Ytterst kan det drabba styrelseledamöterna personligen om föreningen lider skada. En proaktiv styrelse bör ta hjälp av en jurist när en inledande kontakt inte ger effekt, säger Stefan Lindberg, Affärsområdeschef juridik på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.
Topplista: då sker flest utryckningar från Störningsjouren:
1. December 11,4 procent
2. November 9,7 procent
3. Mars 9,6 procent
4. Juli 9,5 procent
5. Januari 9,1 procent
Bild: SBC
