Frågorna om och diskussionerna kring hormonstörande ämnen och deras eventuella hälsoeffekter på människor har tilltagit under innevarande decennium. Ämnena har förbjudits i bekämpningsmedel och leksaker. Det är exempelvis inte längre tillåtet att använda Bifenol A vid relining av vattenledningar. Men för många andra ämnen som används i byggnader släpar arbetet efter med att ta fram skärpta krav.
Vårt hormonsystem reglerar utveckling av och funktion hos kroppens vävnader och organ. Hormonsystemet styr många livsviktiga funktioner, som fortplantning, tillväxt och utveckling, ämnesomsättning och humör. Särskilt kritisk är fostertiden då hormonsystemet har en viktig roll i utveckling av kroppen. Hormonstörande ämnen kan försämra hormonsystemets funktioner, till exempel genom att härma eller hämma kroppsegna hormoner. Flera av de hormonstörande ämnena liknar till sin struktur de riktiga hormonerna. Hormonstörande ämnen kan påverka hur hormoner bildas, bryts ner och transporteras i kroppen. Negativa effekter kan vara störd utveckling av hjärnan, störd fruktsamhet, ämnesomsättningssjukdomar som diabetes och vissa typer av cancer.
Ska prioriteras
Inom EU är arbetet för att skydda människor från hormonstörande ämnen högt prioriterat. Kommissionen har under det senaste decenniet infört eller skärpt ett antal kemikalielagar för att begränsa användningen av hormonstörande ämnen i bekämpningsmedel och leksaker bland annat.
Hormonstörande ämnen, exempelvis ftalater kan även finnas i golvprodukter, takduk, solskärmar och duschdraperier samt i limmer och färg. Nu är turen kommen för myndigheterna att beakta hormonstörande ämnen även i byggmaterial och byggprodukter. Trots prioritering släpar EU efter på detta område och därför tar vissa länder och organisationer egna steg för att uppdatera och skärpa kraven. En av dem är Byggvarubedömningen.
Förnyar bedömningen
Byggvarubedömningen – som är ett av tre svenska bedömningssystem – klassar byggmaterial/produkter i rekommenderade, acceptabla respektive sådana som ska undvikas. Från och med 1 juli i år förändras och skärps kraven för acceptabla. Tidigare beaktades ämnen som fanns upptagna i EU:s EDS-databas. Detta gäller ämnen som har en eller flera negativa effekter, där hormonstörande kan vara den enda eller en av flera effekter för samma ämne. EDS-databasen släpar emellertid efter i uppdatering. Därför har Byggvarubedömningen beslutat att komplettera med 123 hormonstörande ämnen från Chemsecs SIN-lista. Chemsec är ett internationellt kemisekretariat skapat på svenskt initiativ och inte knutet till någon myndighet. SIN står för ”substitute it now”.
I ett pressmeddelande skriver Byggvarubedömningen att ”Den aviserade ändringen betyder att från och med 1 juli 2019 kommer produkter som innehåller mindre än 0.1 % av ett ämne upptaget som hormonstörande på SIN-listan att klara kraven för acceptansnivån. Ämnena på SIN-listan kompletterar EU:s EDS-databas (Cat 1 och 2 ämnen) som kriteriet hänvisar till idag. Ändringen kommer inte att påverka rekommenderasnivån som enligt gällande kriterier har en haltgräns på 0.01 % för ämnen upptagna som hormonstörande på SIN-listan, eller finns med i EDS-databasen (Cat 1, 2 eller 3 ämnen).”
Det betyder att ändringen 1 juli inte kommer att förändra bedömningen av byggmaterial/produkter som godkänns för rekommenderasnivån.
– Genom att uppdatera med ämnen från SIN-listan försöker vi vara proaktiva och se framåt, säger Byggvarubedömningens vd Jonny Hellman.
Bilden:
Det är viktigt att från början inte bygga in hormonstörande ämnen i hus och infrastruktur.
Foto: Kjell-Arne Larsson
