De senaste fem åren har en del positivt hänt. För första gången anser majoriteten av de kvinnliga arkitekterna att de har samma förutsättningar att bli framgångsrika i sitt yrke som män. Även #metoo anses ha bidragit positivt med färre kränkningar. Men fortfarande anser kvinnorna att de missgynnas av statusen kring stjärnarkitekter. Det visar Cembrits arkitektundersökning 2019.
I Cembrits årliga arkitektundersökning som görs via telefonintervjuer med 100 arkitekter, varav 50 män och 50 kvinnor, upprepas en del av frågorna med viss intervall för att kunna se trender. 2014 ställdes frågor om genus, vilket upprepades i 2019 års undersökning som precis har genomförts.
Den största positiva förändringen är att nu anser majoriteten av kvinnorna, 60 procent, att de har samma förutsättningar som män att bli framgångsrika i sitt yrke. 2014 var motsvarande siffra 42 procent. I 2019 års undersökning finns även en ny fråga om metoo. Drygt var fjärde kvinnlig arkitekt (26%) upplever att metoo har bidragit till färre sexuella trakasserier och kränkningar inom arkitektbranschen. Det betyder alltså att var fjärde kvinna både har upplevt att det finns ett problem och att det dessutom har minskat på grund av metoo.
Fortfarande finns emellertid en del att jobba med. 68 procent (jmf 2014: 67%) av de kvinnliga arkitekterna menar att de missgynnas av att det är mer statusfyllt med stjärnarkitekter än vinnande team i branschen. Endast 38 procent av de manliga arkitekterna instämmer. De flesta, 56 procent (jmf 2014: 60%) av kvinnorna, tycker inte att har de samma förutsättningar som män att vinna Kasper Salin-priset. Det håller endast 36 procent av männen med om.
Kasper Salin-priset, som är Sveriges mest prestigefyllda arkitekturpris, delades för första gången ut 1962. Endast två kvinnor har sedan dess vunnit priset som ensam ansvarig arkitekt. Igår vann Anna Chavepayre med bidraget Hamra Ateljébostad.
