Nyheter

Rengör du på rätt sätt och med rätt produkt?

I ditt hem finns två typer av föroreningar. De kräver olika typer av behandling. Förorening och smuts i huset kan delas in i två huvudgrupper, organiska och oorganiska. Dessa huvudgrupper kräver olika typer rengöringsmedel.

– Organisk smuts är föroreningar som har sin källa från människor, djur eller växter, som gröna, alger, mögel eller fetter och oljor. Sådan smuts avlägsnas lättast med ett vattenbaserat rengöringsmedel med ett pH-värde från sju och uppåt, som till exempel ammoniak, grönsåpa eller HP Clean, säger Lars Petter Bjaaland i Relekta. Oorganisk smuts, som rost, salt och kalk, försvinner inte med vanlig tvåltvätt, då behöver du ett rengöringsmedel med lägre pH.

– Värdet av pH bestämmer hur effektiv rengöringen blir. Ett medel med hög pH verkar bäst på organisk smuts, medan oorganisk smuts avlägsnas bäst med låg pH, säger Bjaaland. Det kan låta komplicerat, men det är det inte. I grund och botten räcker det med två typer av tvättmedel för hemmet, ett för kalkbeläggning i badrummet och ett annat för resten av hemmet, som även kan användas utomhus till exempel för terrasstvätt. Arbetet blir mycket enklare när du vet vilka rengöringsmedel som passar för vad, säger han.

Undvik gift
Kom ihåg att tvättmedel inte försvinner när du har tvättat färdigt. Om du tvättar bilen själv kommer allt kemirester att rinna ner i marken eller in till reningsverket via avlopp eller brunnar. Detsamma gäller för hustvätt, tvätt av utemöbler, grillar eller terrasser.

– Att välja rengöringsmedel som är biologiskt nedbrytbara är viktigt både för människor och för växter och djur i naturen. Rengöringsmedel kan innehålla ett antal kemikalier som kan skada naturen lång tid efter att vi har spolat ut dem i avloppet. Dessutom kan flera ämnen förorena den inomhusluft som vi andas in, säger Anja Bakken Riise, ledare i norska organisationen Framtiden i våre hender. När vi väljer de mest miljövänliga rengöringsmedlen kan det hjälpa till att fler av tillverkarna utvecklar bättre produkter och fasar ut kemikalier som kan vara farliga.

– Tyvärr kan det ta lång tid innan myndigheterna reglerar användningen av kända miljöskadliga kemikalier. Då är det viktigt att både tillverkare, näringslivet och konsumenter tar ansvar för att undvika rengöringsmedel med farligt innehåll.

Skador ytor
Om du är typen som häller i lite rengöringsmedel i hinken och blandar med varmt vatten, oavsett vad du ska göra rent, finns det flera anledningar att byta tvättmetod.

– För det första kan felaktig rengöringsmedel skada golv och andra ytor. Ett surt rengöringsmedel med låg pH kan skapa fula fläckar och missfärgningar på golvmaterial, bänkskivor i marmor eller granit och massivt trägolv. För det andra blir det helt enkelt inte rent, säger Bjaaland.

Valet av rengöringsmedel är det första av fyra element som påverkar resultatet.
– Vi brukar dela upp rengöringsprocessen i fyra steg; kemikalier, mekaniskt arbete, arbetstid och temperatur. Dessa stegen påverkar varandra. Det mesta kan avlägsnas med endast två eller tre av dessa faktorer, men om du tar bort en av dom, måste du öka andelen av de som finns kvar, säger han.

Alla som har provat att tvätta i kallt vatten vet att de måste skrubba mer för att få det rent. Det är också en känd sak att krukor är lättare att göra rena om de först får ligga ett tag i tvålvatten.
– För att spara tid och kraft är målet att få det optimala förhållandet mellan de fyra elementen. Det gäller för all typ av rengöring, avslutar Bjaaland.