Nästan 140 000 hushåll i ägda småhus i Stockholms län saknar hemmaboende barn. Samtidigt råder det brist på stora bostäder och det går i genomsnitt 27 år mellan två försäljningar av samma småhus. Det visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare, som nu vill att regeringen ser över reavinstskatten för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
– Bostadsbristen är ett av de största hoten mot Stockholms tillväxt. När människor inte kan flytta hit för att ta jobb och barnfamiljer har svårt att hitta större bostäder kommer vi gå miste om kompetens som företag behöver. Därför behöver vi bygga fler bostäder, men också använda dem vi redan har bättre. Då kan vi inte ha ett skattesystem som gör det onödigt dyrt att flytta, säger Daniella Waldfogel, vd för Stockholms Handelskammare.
Skatt tas ut på vinster som bara är inflation
Enligt Stockholms Handelskammare är reavinstskatten ett av hindren för ökad rörlighet på bostadsmarknaden. I dag beskattas bostadsvinster med 22 procent utan hänsyn till att priserna i samhället har stigit sedan köpet.
Rapporten innehåller ett räkneexempel med ett småhus som köptes 2015 och säljs för sju miljoner kronor 2025. Priserna i samhället har stigit mer än värdet på huset under den tiden. Räknat i köpkraft har ägarna förlorat drygt 330 000 kronor i värde, men de måste ändå betala omkring 323 000 kronor i reavinstskatt.
– Det är inte rimligt att människor kan förlora pengar på sin bostad och samtidigt behöva betala hundratusentals kronor i vinstskatt. När man förlorar pengar på att flytta bor människor kvar i bostäder som inte längre passar deras behov. Det får konsekvenser för hela bostadsmarknaden, säger Daniella Waldfogel.
Vill återinföra inflationsjusteringen efter 35 år
Fram till skattereformen 1990/91 räknades inköpspriset för småhus upp med inflationen. Sedan dess har både socialdemokratiska och borgerliga regeringar genomfört förändringar av bostadsbeskattningen, men ingen har återinfört inflationsjusteringen.
Stockholms Handelskammare vill nu att regeringen lägger fram ett förslag som innebär att inköpspriset och större renoveringskostnader räknas upp med konsumentprisindex vid försäljningen av ett småhus eller bostadsrätt. Även uppskjutna bostadsvinster ska inflationsjusteras. Skattesatsen på 22 procent ska ligga kvar, men tas bara ut på den verkliga värdeökningen. Syftet är att minska de ekonomiska hindren för att flytta och göra det enklare för hushåll att byta till en bostad som motsvarar deras behov.
– Sen början av 90-talet har människor tvingats betala vinstskatt när de sålt sin bostad, trots att de i själva verket gjort en förlust när inflationen räknas bort. När skatter gör det svårare att flytta riskerar hela flyttkedjor att stanna av. Nu behöver nästa regering ta ansvar för att fler bostäder ska kunna byta ägare, säger Daniella Waldfogel.
Fakta från rapporten
Omkring 290 000 småhus finns i Stockholms län. I ungefär hälften av de ägda småhusen bor inga hemmavarande barn.
Sju av tio småhus är större än 100 kvadratmeter.
27 år – så lång tid går det i snitt mellan två försäljningar av samma hus i Stockholms län.
Under 2020–2025 hade mindre än var sjätte nybyggd bostad i Stockholms stad fyra rum eller fler.
Stockholms Handelskammare föreslår att inköpspriset och större renoveringar inflationsjusteras vid bostadsförsäljningar. Uppskjuten skatt ska räknas på samma sätt.
Uppgifterna kommer från Stockholms Handelskammares rapport Låsta dörrar: Indexera reavinstskatten för en rörligare bostadsmarknad. Rapporten bygger bland annat på statistik från SCB och Svensk Mäklarstatistik samt egna beräkningar av hur inflationen påverkar beskattningen av bostadsvinster.
Läs hela rapporten här:
