Vad är det egentligen som får ett byggprojekt att fungera riktigt bra? En ny forskningsstudie från Luleå tekniska universitet pekar ut två faktorer som särskilt viktiga: ett motiverande arbetsklimat och tydlig styrning. Forskarna har också funnit betydande skillnader mellan hur olika yrkesgrupper upplever projekten – och mellan projekt med offentliga respektive privata beställare.

Byggprojekt är komplexa verksamheter där många företag och yrkesgrupper ska arbeta mot gemensamma mål. Att planering, organisation och samverkan fungerar är avgörande. Men vilka faktorer har egentligen störst betydelse för hur väl projekten presterar?

Det har professorerna Johan Larsson och Per Erik Eriksson vid Luleå tekniska universitet undersökt genom statistiska analyser av PQi-mätningar från svenska bygg- och anläggningsprojekt. Studien bygger på två urval, varav det större omfattar drygt 10 800 svar från 375 projekt.

Resultaten presenterades vid ett webbinarium den 6 oktober, arrangerat av Byggföretagen, Byggherrarna och Binosight.

Två faktorer sticker ut

Av de faktorer som forskarna studerat är det framför allt två som återkommer som betydelsefulla för projektprestationen: motiverande arbetsklimat och styrning.

Motiverande arbetsklimat handlar bland annat om arbetsglädje, stolthet, delaktighet och möjligheten att själv påverka hur arbetet utförs. Styrning handlar om att projektet har tydliga mål och att tidplaner och ekonomi följs upp systematiskt.

Motiverande arbetsklimat visade ett positivt samband med projektprestation i samtliga 14 studerade projekttyper. Styrning hade motsvarande samband i nästan alla.

Johan Larsson berättade att forskarna överraskades av att just dessa båda faktorer visade sig vara så betydelsefulla i alla olika projekttyper, trots stora skillnader i projektens förutsättningar.

En särskilt intressant slutsats är att det finns anledning att fortsätta stärka medarbetarnas motivation även i projekt som redan fungerar väl. Forskarna fann ett positivt samband mellan motiverande arbetsklimat och projektprestation även vid höga nivåer av motivation. Det tyder på att ytterligare satsningar på medarbetarnas engagemang kan bidra till ännu bättre projektresultat.

Delaktighet börjar i vardagen

Men hur skapar man då ett motiverande arbetsklimat i praktiken?

Under webbinariets panelsamtal, som leddes av Sofia Hansdotter, vd för Byggherrarna, gav Carolina Johansson, projektchef på ByggPartner, ett exempel från projektet Spexaren. Projektet tilldelades utmärkelsen Utmärkt Projektkvalitet 2025.

Där hade platschefen arbetat strukturerat med dagliga morgonmöten. Dagens mål, leveranser och eventuella hinder diskuterades, och alla fick möjlighet att komma till tals.

En yrkesarbetare hade till en början ifrågasatt varför han behövde delta. Längre fram i projektet hade han ändrat uppfattning helt. Mötena hade gett honom en förståelse för vad alla andra på arbetsplatsen gjorde och hur arbetena hängde ihop.

– Delaktighet skapar motivation och engagemang, sammanfattade Carolina Johansson.

Det är kanske inte några revolutionerande metoder. Men exemplet illustrerar hur tydlig styrning och ett motiverande arbetsklimat kan förstärka varandra.

Ledningen har en ljusare bild

Ett annat tydligt resultat i studien är att chefer, ledare och andra stödfunktioner genomgående gör mer positiva bedömningar av projektens prestation och arbetsklimat än de som utför arbetet, det vill säga yrkesarbetare och projektörer.

Skillnaderna är särskilt stora när det gäller just motiverande arbetsklimat.

Det väcker en viktig fråga: Har projektledningen verkligen samma bild av hur projektet fungerar som människorna ute i produktionen?

Paneldeltagarna betonade vikten av ett närvarande ledarskap, där projektledare och beställare är synliga på arbetsplatsen och lyssnar på dem som utför arbetet.

Anders Koppfeldt, projektchef på ByggDialog, lyfte också betydelsen av att återkoppla resultaten från projektmätningar till alla som deltagit och visa vilka förbättringar som genomförs. Att bara mäta och analysera räcker inte.

Stora skillnader mellan offentliga och privata projekt

Forskarna fann också att projekt med privata beställare generellt fick högre bedömningar än projekt med offentliga beställare. Skillnaderna var statistiskt säkerställda för samtliga undersökta faktorer i det aktuella urvalet.

Vid en fördjupad analys visade det sig dock att skillnaderna framför allt fanns i utförandeentreprenader. I totalentreprenader var de små eller obefintliga.

Johan Sundberg, projektchef på Akademiska Hus, pekade på en särskild utmaning för offentliga beställare. När nya projekt upphandlas innebär det ofta nya samarbetspartner och att relationer, förtroende och kunskap om beställarens krav måste byggas upp på nytt.

– Vi måste lösa det problemet med den här omstarten varje gång, konstaterade han.

Studien pekar även på fördelar med tvåfaskontrakt, där entreprenören involveras redan i tidiga skeden. Samtidigt betonade deltagarna i webbinariet att en viss kontraktsform inte automatiskt skapar ett väl fungerande projekt.

– Inget kontrakt i världen kommer ju lösa våra utmaningar, utan det ligger hos människor och den här balansen i tillit och styrning, framhöll Anders Koppfeldt.

Viktigt att tolka resultaten rätt

Forskarna underströk att andra faktorer inte kan avfärdas som oviktiga bara för att motivation och styrning har de tydligaste sambanden med projektprestation.

Exempelvis visade innovation särskild betydelse i komplexa projekt och projekt med tvåfaskontrakt. Olika typer av projekt kräver alltså delvis olika arbetssätt.

Det finns också en viktig begränsning i studien. Projektprestationen har mätts genom deltagarnas bedömningar i PQi, inte genom uppgifter om projektens faktiska ekonomiska utfall, tidsavvikelser eller kvalitetsbristkostnader. Resultaten visar statistiska samband, inte bevisade orsakssamband.

Men slutsatsen är ändå intressant. Vid sidan av traditionell projektstyrning finns en mänsklig dimension som tycks ha stor betydelse för hur väl byggprojekt fungerar. Och den går både att mäta och arbeta systematiskt med.

Fakta om studien

Rapport: Hållbar branschutveckling genom mätning och uppföljning av projektkvalitet
Forskare: Johan Larsson och Per Erik Eriksson, Luleå tekniska universitet.
Underlag: Två statistiska urval från PQi-databasen. Det bredaste omfattar 10 836 svar från 375 svenska bygg- och anläggningsprojekt.
Finansiering: Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), projekt 14307.
PQi: En modell för att mäta och följa upp hur byggprojekt fungerar, utvecklad i samarbete mellan bland andra Byggherrarna, Luleå tekniska universitet och Binosight.