Efter en period av stabilare kostnadsutveckling ökar nu flera av bostadsrättsföreningarnas löpande utgifter. SBCs BRF-index för årets tredje kvartal visar att avgifterna för bland annat el, vatten och avfall samt övriga kostnader ligger på en avsevärt högre nivå än under motsvarande period förra året. Det innebär att föreningar fortsatt behöver ha marginaler i ekonomin, trots att ränteläget blivit mer gynnsamt.

Nu publicerar SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum, BRF-index för Q3 2026. Under kvartalet uppgick omkostnaderna för en genomsnittlig bostadsrättsförening till 662 944 kronor, vilket motsvarar en ökning på 7,4 procent jämfört med samma period föregående år.

Kvartalets index visar att flera löpande utgifter har ökat kraftigt. Mest sticker elkostnaderna ut, som har ökat med 25 procent jämfört med samma period förra året. Även vatten och avfall har blivit dyrare, med en kostnadsökning på 11,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 2025. Kostnaderna för uppvärmning har stigit med 3,7 procent och övriga kostnader med 15,2 procent. Räntekostnaderna har däremot stabiliserats och sjunkit med fyra procent under samma period.

– Vi ser att kostnadstrycket ökat för föreningarna. Trots att årskostnaden ligger i nivå med motsvarande kvartal förra året, ökar fler av de löpande kostnaderna. Elkostnaderna fortsätter att utmärka sig, men även  andra utgifter som föreningarna behöver hantera i vardagen har ökat. Därför är det viktigt att inte tolka ett stabilare ekonomiskt läge som att kostnadstrycket har försvunnit, säger Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC.

Utvecklingen visar att bostadsrättsföreningar fortsatt behöver ha goda marginaler i ekonomin. Ett mer gynnsamt ränteläge har visserligen sänkt räntekostnaderna, men övriga löpande kostnader fortsätter att öka. När flera driftkostnader stiger samtidigt kan det få stor betydelse för föreningarnas ekonomi.

– Många av de kostnader som nu ökar är svåra för en förening att påverka från en dag till en annan. Därför blir framförhållningen desto viktigare. Styrelsen behöver följa kostnadsutvecklingen löpande, se till att budgeten bygger på realistiska antaganden och samtidigt arbeta med de delar som faktiskt går att påverka, exempelvis energianvändning, avtal samt långsiktig budget- och underhållsplanering, säger Jenny Söderberg.