– Nya ytor i zink gör det möjligt att arbeta mer precist med färger och materialkombinationer. Det ger större frihet i utformningen av tak och fasader, menar Peter Iversen, kreativ ledare på SWECO Architects.

Zink har varit ett etablerat material i europeisk arkitektur sedan 1800-talet och används idag även i stor utsträckning i nordiskt byggande, känt för sina grå nyanser och sin naturliga patinering.

Men bilden av zink som ett material i enbart klassiska grå toner håller på att förändras. Nya färgade ytor öppnar för ett bredare arkitektoniskt uttryck, där zink i större utsträckning kan samspela med andra material och färger i byggnaden.

Enligt Peter Iversen, kreativ ledare på SWECO Architects, ger utvecklingen större frihet i arbetet med både tak och fasadbeklädnad:

– Tidigare var vi i praktiken begränsade till de klassiska zinkfärgerna. Idag kan vi arbeta betydligt mer aktivt med färg och skapa ett sammanhållet uttryck där tak och fasad samspelar.

Fler färger gör det också möjligt att kombinera zink med andra material på nya sätt och låta samma färgskala återkomma i olika delar av byggnaden.

– Det intressanta är att vi kan arbeta ton-i-ton med andra material. Man kan till exempel matcha ett rött tegel med en rödaktig zink och skapa en mer sammanhållen arkitektur än vad vi tidigare haft möjlighet till, säger Peter Iversen.

PRISMO-serien från Rheinzink bygger på en fosfaterad zinkyta som behandlats med en semitransparent PU-lack. Det ger en matt yta med ett levande uttryck, där zinkens struktur fortfarande är synlig genom färgen. Serien finns i sex dämpade, naturinspirerade färger som utvecklats för att samspela med material som tegel, betong och trä.

Nya uttryck med ett klassiskt material

Färgade metallytor har tidigare ofta skapats med lackerad aluminium. Här menar Peter Iversen att zink tillför andra kvaliteter, utan att ge avkall på materialets karaktär och taktila uttryck.

– Om man ville ha särskilda färger valde man ofta aluminium. Men det tror jag kommer att förändras nu när zink också kan levereras i färger som öppnar för några av samma arkitektoniska grepp, säger han.

Samtidigt behåller materialet sina tekniska egenskaper, bland annat hög motståndskraft mot väder och vind och ett lågt underhållsbehov. Ytbehandlingen ger dessutom ett jämnt uttryck från start, vilket kan vara en fördel i projekt där det visuella uttrycket ska upplevas som färdigt och genomarbetat redan vid överlämningen.

Utvecklingen passar enligt Peter Iversen in i en större trend mot en mer sammanhållen materialanvändning i byggbranschen.

– Det ger utan tvekan nya frihetsgrader att kunna hålla sig till ett material och samtidigt skapa både variation och sammanhang i projektet, avslutar han.