Belysningen är välplanerad så länge vardagen fungerar. Men när beredskapen inför en eventuell kris planeras ser det annorlunda ut. 50 av 83 svarande kommuner och kommunala aktörer har belysningen som en planerad del av det långsiktiga underhållet – men bara 22 uppger att fungerande belysning uttryckligen ingår i beredskapsplaneringen. Belysningsbranschens nya kartläggning blottlägger ett tydligt glapp mellan drift och beredskap ute i landets kommuner.
Belysningsbranschens nya kartläggning blottlägger ett tydligt glapp mellan drift och beredskap ute i landets kommuner.
– Kommunerna har i många fall hyfsad koll på belysningen i vardagen. Problemet är att den kollen inte självklart följer med in i beredskapsplaneringen. När en störning väl inträffar är det för sent att börja reda ut vilka verksamheter som behöver ljus, vad som fungerar och vem som ansvarar för det, säger Mikael Castanius, vd för Belysningsbranschen.
Belysning är systemberoende
Vid en störning är frågan större än huruvida en enskild armatur fungerar eller ej. Kommuner och kommunala aktörer behöver känna till vilka lokaler och funktioner som är prioriterade, vilken försörjning som finns, hur reserv- och nödlösningar är utformade och vilket ansvar som ligger på fastighet, verksamhet respektive beredskapsfunktion. Reservkraft innebär inte per automatik att all ordinarie belysning är försörjd, och nödbelysning är inte samma sak som belysning som krävs för att en verksamhet ska kunna fortsätta bedrivas.
Tre resultat
50 av 83: belysning hanteras som planerad del av långsiktigt underhåll/lokalförsörjning.
22 av 83: fungerande belysning ingår uttryckligen i risk-, beredskaps- eller kontinuitetsplanering.
10 av 83: ja på både beredskapskoppling och dokumenterad prioriteringsordning.
Fem frågor varje kommun och kommunal aktör bör kunna svara på
Vem har det samlade ansvaret för belysningens funktion i prioriterade lokaler?
Finns en aktuell och dokumenterad bild av anläggningarna och deras kritiska beroenden?
Är fungerande belysning uttryckligen hanterad i relevanta risk-, beredskaps- och kontinuitetsplaner?
Är identifierade behov kopplade till beslut, budget, ansvar och åtgärd?
Finns en dokumenterad prioriteringsordning för verksamheter och lokaler vid en störning?
– Vi efterlyser inte en standardlösning eller ett generellt investeringspaket. Första steget är att veta vad man har, vad verksamheten behöver och vad som faktiskt ska fungera vid en störning. Därefter kan kommunen fatta tekniskt och ekonomiskt rimliga beslut, säger Mikael Castanius.
