Klimatomställningen, nya energikrav och ett växande intresse för återbruk förändrar synen på våra befintliga byggnader. Den 23–25 september samlas nästan 600 deltagare från hela landet i Mariestad för Byggnadsvårdens konvent 2026. En central fråga under konventet är: Hur utvecklar vi framtidens samhällen genom att ta vara på det som redan finns?

Under tre dagar möts forskare, hantverkare, företag, arkitekter, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och beslutsfattare för att diskutera kulturmiljö, hållbar utveckling och samhällsplanering. Sedan starten 2013 har Byggnadsvårdens konvent vuxit till Nordens största mötesplats för frågor som rör byggnadsvård och det byggda kulturarvet. Intresset för Byggnadsvårdens konvent är enormt, i år är samtliga 570 platser bokade och reservlistan är lång.

Befintliga byggnader kan bidra till klimatmålen

Många frågor under konventet handlar om hur befintliga byggnader kan bidra till klimat- och hållbarhetsmålen. Bygg och fastighetssektorn står i dag för en dryg femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Den behöver minska både resursförbrukning och klimatpåverkan. Därför riktas allt större uppmärksamhet mot hur vi kan använda, utveckla och energieffektivisera befintliga byggnader i stället för att riva dem och bygga nytt.

– Erfarenheterna från kulturmiljö- och byggnadsvårdssektorn visar att bevarande och utveckling inte står i motsats till varandra. Tvärtom kan det byggda kulturarvet vara en stark kraft i omställningen. Kulturarvet måste få en tydligare plats i samhällsutvecklingen, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet.

Årets konvent tar bland annat upp energiomställning, hållbart byggande, krisberedskap, materialförsörjning, AI, planering och platsutveckling. Programmet förenar forskning och policyutveckling med praktiska erfarenheter från hela landet.

Byggnadsvård är en del av samhällsutvecklingen

Arrangörerna vill samtidigt bredda bilden av vad byggnadsvård innebär.

Konventet vänder sig inte bara till specialister inom kulturmiljö. Det riktar sig också till personer som arbetar med samhällsplanering, fastigheter, klimatfrågor och hållbar utveckling. Ambitionen är att visa hur det byggda kulturarvet hänger samman med samhällsutmaningar som berör många fler än byggnadsvårdsbranschen.

– Det byggda kulturarvet är inte bara en fråga för byggnadsvårdare. Det handlar om hur vi planerar våra städer, använder våra resurser och skapar attraktiva miljöer att leva och arbeta i. Därför vill vi samla allt från kommunala planerare och fastighetsägare till forskare, arkitekter och beslutsfattare, säger Marie Odenbring Widmark, antikvarie vid kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen och projektledare för Byggnadsvårdens konvent.

BIld av Michel Hermens 

Invigningen lyfter framtidens byggande

Konventet invigs i Mariestads domkyrka under temat ”Så bygger vi Sverige”. Där möts företrädare för kulturarvssektorn, forskningen och näringslivet för att diskutera vilka vägval som krävs för framtidens byggande.

Riksantikvarie Susanne Thedéen medverkar tillsammans med Erik Nerlund, arkitekturhistoriker och kanslichef på Stockholms skönhetsråd och Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.

Byggnadsvårdens konvent arrangeras av Riksantikvarieämbetet, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen, Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet, Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Byggnadsvårdsföretagen. Konventet genomförs vartannat år och hålls i år för sjunde gången.