Efter en längre period av återhämtning i bostadsbyggandet faller bostadsbyggandet med knappt 5 procent sedan föregående månad. Samtidigt har bostadsbyggandet ökat det senaste året i takt med förbättrade finansieringsförutsättningar och gradvis anpassning bland bostadsutvecklarna till nytt marknadsläge.
Lokalbyggandet fortsätter uppvisa motståndskraft drivet av framför allt industriinvesteringar. Byggstartsindikatorn har på totalnivå ökat med knappt 20 procent sedan augusti 2024.
Prognoscentrets månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader. Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare. I samband med den här månadens publicering har Byggstartsindikatorn fått ett nytt basår samtidigt som en revidering av långstidsserien genomförts.
– Sommaren har inneburit en inbromsning och nedgång i bostadsbyggandet, enligt den underliggande projektdatan i Byggstartsindikatorn. Detta sker dock efter en period av återhämtning som, trots ett svagt utgångsläge, visar att de gradvisa räntesänkningarna ändå haft effekt vad gäller hushållens efterfrågan och bostadsutvecklarnas finansieringsförutsättningar, säger Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret.
Prognoscentrets Byggstartsindikator
– Utvecklingen inom lokalbyggandet har som bekant i hög grad drivits av starka industriinvesteringar. Projektdatan för affärsbyggnader samt lager- och logistikbyggnader visar tydligt hur lågkonjunkturen har påverkat investeringar och byggstarter. Även här syns tecken på återhämtning, men utmaningarna är betydande. Dels till följd av strukturella förändringar inom handeln, dels på grund av viss överetablering inom lager och logistik. Trots vissa problem kopplade till de gröna industrisatsningarna i norra Sverige råder en generellt hög aktivitetsnivå jämfört med det föregående årtiondet, vilket har varit en central drivkraft för lokalbyggandet under de senaste åren och förklarar det höga genomsnittet, avslutar Ludvig Uggla.
