Allmännyttans digitala konferens hade ett brett perspektiv med presentationer av strategier på många plan och en lång rad goda exempel. Medlemsföretagen har mycket att lära av varandra. Det står samtidigt klart att för att klara klimatfrågorna behöver fastighetsägarna samarbeta med många andra parter i samhället.
Klimat- och energikicken bjöd sedan på en rad exempel på strategier som finns inom allt från globala till kommunala nivåer och inte minst hos företagen. Det handlade om förnybara energikällor och framtidens drivmedel samt nya sätt att producera stål och betong.
Varför då denna bredd?
Den kommunala bostadsbranschen och faktiskt hela fastighetsbranschen är bara en del av den helhet som behövs för att klara klimatutmaningen.
Hur ska man bygga ett hus med noll utsläpp om inte det ingående stålet och betongen är klimatsmarta?
Den första talaren var Svante Axelsson, som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Han tog fasta på det politiska engagemanget i EU och Kina, och snart också USA när de troligtvis återvänder till Parisavtalet.
– Vi börjar få ett ledarskap som drar på rejält, menade Svante Axelsson. I Sverige står vi inför en stor grön omställning, liksom i EU. Det som tidigare sågs som bördor blir till affärsmöjligheter. Idag är det näringslivets ledare som är mer angelägna än politikerna. Ska industrin göra goda affärer även 2050 måste den börja ställa om nu och de har tagit många bra initiativ.
Han räknade upp en rad exempel:
SSAB ska genom projekt HYBRIT gå över från kol till vätgas för att tillverka stål. Och nyligen gick LKAB ut med att det behövs satsningar på cirka 400 miljarder kronor under 20 år för att avveckla kol- och oljeanvändningen vid produktion av malmprodukter. Vätgas som framställs genom elektrolys ska användas i stället. LKAB kommer i framtiden att behöva 55 TWh el årligen för detta.
Det går åt mycket el, men priserna på el sjunker, liksom priserna på de elektrolysörer som behövs. Elektrifieringen av industrin och av mobiliteten går mycket fort nu. De som inte klarar att köra på laddad el kan använda vätgas i bränsleceller eller metanol som tillverkas av vätgas och koldioxid. Insamlat plastavfall kan sönderdelas till molekyler som används för att tillverka ny plast.
– Även byggbranschen gör ett stort jobb för att gå mot klimatneutralitet. Tillsammans ska vi bli världens första fossilfria välfärdsland och bli ett gott exempel för andra, avslutade Svante Axelsson.
Mycket billigare sol-el
Johan Kuylenstierna som bland annat är vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, talade även han om dagens stora miljöutmaningar och de fantastiska möjligheter som finns för att lösa utmaningarna.
– Vi ska inte bara hantera problem, utan samtidigt skapa nya värden, menade Kuylenstierna. Men det är viktigt att lyssna på vetenskapen.
Under klimatmötet i Köpenhamn 2009 hade vi kunskap, men inte verktyg. Nu börjar vi få verktygen, och hållbara affärsprocesser skyndar på den positiva utvecklingen. Johan Kuylenstierna hänvisade till FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Det är viktigt att jobba med flera mål parallellt och byggbranschen kan inte enbart agera inom sin bransch. Systemperspektiv krävs vid exempelvis nyproduktion av hus. Ett hus som ska ha noll utsläpp av koldioxid behöver fossilfritt stål och fossilfri betong. Byggsektorn behöver färdplaner för fossilfrihet, men också alla andra sektorer.
Johan Kuylenstierna pekade på disruptiva förändringar som skett mycket snabbt och exemplifierade med kostnaden för sol-el som var skyhög för tio år sedan, men nu globalt sett gått ner under oljans nivå. Notera också att i Europa har produktionen av el från vind och sol nu sprungit förbi elproduktion baserad på kol. Utvecklingen har på många sätt varit mycket mer positiv än vad någon prognosticerade för bara tio år sedan.
Elfordonspool
Therese Silvander, som är projektledare för elfordonspoolsprojektet GoMate 2.0 på Energikontor Norra Småland, berättade om erfarenheterna av en pilotstudie. Syftet med denna var att testa hur man kan driva utvecklingen från parkering och fossilbränsledrivna bilar till hållbar mobilitet. Studien gjordes i två förtätningsområden i Jönköping. Genom elfordonspoolen erbjöds elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar. Bland annat gjordes brukarstudier (resedagböcker och intervjuer) av forskare. Ett par av slutsatserna var att elcykeltjänster tar andelar från bilar och fyller nischen av vardagsresor, medan elbilen fyller nischen av sällanresor.
En annan viktig slutsats är att mobilitetslösningar ska vara smidiga, men olika målgrupper har olika syn på smidighet. En erfarenhet var att det kan vara svårt att få det tekniska att fungera i praktiken, bland annat beträffande API:er, eftersom cykelpoolen hade ett kommunikationsgränssnitt och aktören som svarade för elbilarna ett annat. Pilotprojektet GoMate hann av flera anledningar inte testa affärsmodellen fullt ut.
– Det gäller att få ekonomi i mobilitetslösningen också, annars blir det inte hållbart i längden, avslutade Therese Silvander.
EU:s Gröna Giv
Aylin Farid som är ansvarig för internationella frågor på Allmännyttan, berättade om den gröna given och andra initiativ från EU. Den gröna given lanserades i december 2019 och nu tar EU fram en gemensam klimatlag som ska bli rättsligt bindande. För byggsektorn handlar det mest om åtgärder för energimässig hållbarhet. I oktober i år presenterades en strategi för byggbranschen, som benämns ”renoveringsvågen”. EU vill fördubbla renoveringstakten fram till 2030. Ungefär 35 miljoner byggnader kan komma att renoveras fram till dess, bland annat för att få ner energianvändning och utsläpp.
För Allmännyttan innebär renoveringsvågen en revision av energideklarationssystemet och förslag att introducera så kallade ”obligatoriska minimi-energiprestandakrav” för alla typer av byggnader i EPBD – EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda – under 2021.
EU står också bakom New European Bauhaus-initiativet, som är en motsvarighet till Allmännyttans Kombo-hus. Det är tänkt att EU, stater, privata aktörer och medborgare ska ta fram huskonstruktioner i naturliga material som kan uppföras till rimliga priser.
Klimatkrav vid upphandling
Sofia Heintz som är expert på nyproduktion och fastighetsutveckling hos Allmännyttan berättade om projektet ”Klimatkrav till rimlig kostnad” som tagit fram en vägledning för att underlätta att ställa krav vid byggprojekt. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges Allmännytta, IVL och Kommuninvest.
– Förutsättningen för att ställa klimatkrav är att det finns ett enhetligt sätt att beräkna klimatpåverkan så att till exempel beräkningar från olika anbudsgivare är möjliga att jämföra, säger Sofia Heintz.
Projektet föreslår fyra steg för att införa klimatkrav i upphandling:
Kunskapsuppbyggnad
Kravens utformning
Formulera skrivningarna i upphandlingsdokumenten
Utvärdera och granska
Fem vinnare
Till slut tillkännagavs vinnarna i tävlingen om de bästa klimatinitiativen. Deltagarna hade tävlat i fem olika klasser.
Fossilfritt. Vanns av Västerviks Bostads AB.
Energieffektivisering. Vanns av Sollentunahem AB.
Effekttoppar och förnybar energi. Vanns av Kopparstaden AB.
Klimatkrav på leverantörer. Vanns av Familjebostäder i Göteborg.
Klimatsmart boende. Vanns av Lunds Kommuns Fastighets AB
