SKR pekar i sin Investeringsplan för Sverige ut verksamhetsfastigheter som ett av fem centrala investeringsområden för kommuner och regioner. Samtidigt minskar befolkningen i sex av tio kommuner, medan investeringsbehoven i kommuner och regioner bedöms ligga kvar på en fortsatt hög nivå. Kommuner och regioner investerar redan omkring 230 miljarder kronor om året.
Mot den bakgrunden publicerar Parmaco Sverige i dag Rapport om dynamisk arkitektur, som analyserar svagheterna i dagens två etablerade modeller för lokalförsörjning, eget ägande och traditionell inhyrning, och presenterar ett tredje alternativ: dynamisk arkitektur.
I Investeringsplan för Sverige efterlyser SKR utvecklade lokalförsörjningsprocesser med långsiktiga lokalbehovsanalyser, och uppmanar staten att förenkla byggprocesserna och underlätta mindre ändringar i detaljplaner. SKR:s Ekonomirapport från maj 2026 fördjupar bilden av hur befolkningsförändringar påverkar kommunernas och regionernas kostnader och intäkter, och vikten av att kunna anpassa verksamheten efter förändrade behov.
Att ineffektiv lokalanvändning är dyrt gäller även för staten: Riksrevisionen bedömer att statens kontorskostnader på 10-15 miljarder kronor per år skulle kunna minska med 2,5-4 miljarder, bland annat genom mindre kontorsyta per anställd och mindre centrala lägen.
Enligt Boverkets senaste miljöindikatorer stod bygg- och fastighetssektorn 2022 för 22,1 procent av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. Varje felbyggd eller för tidigt uttjänt byggnad är därför också en klimatkostnad.
– Många kommuner ska investera i välfärdens lokaler samtidigt som de vet att elevkullar, vårdbehov och befolkning kan förändras snabbt. Då är det riskabelt att låsa fast hela beståndet i permanenta byggnader dimensionerade efter prognoser som kan slå fel, säger Camilla Hensäter, vd Parmaco Sverige.
Dynamisk arkitektur innebär att verksamheten hyr en byggnad som från början är utformad för att kunna flyttas, skalas, anpassas och återanvändas. Leverantören äger, förvaltar och bär det långsiktiga ansvaret för restvärde och livscykel. Verksamheten får stor rådighet över lokalernas utformning och användning, med minskad kapitalbindning och utan att själv behöva bära byggnadens långsiktiga restvärdesrisk.
– Flexibilitet behöver inte innebära att man kompromissar med kvalitet. Det handlar om byggnader med permanenta kvaliteter som samtidigt kan förändras när behoven gör det. Kommuner ska kunna få ändamålsenliga lokaler utan att bära hela restvärdesrisken när behoven skiftar, avslutar Camilla Hensäter.
Rapportens rekommendationer
Rapporten lämnar fyra rekommendationer till beslutsfattare:
Inför blandade lokalstrategier som kombinerar permanenta byggnader med dynamiska lösningar.
Bredda upphandlingskriterierna till att omfatta nyttjandegrad, restvärdesrisk, klimatpåverkan och anpassningsbarhet.
Säkerställ att detaljplaner och markanvändning möjliggör både permanenta och dynamiska byggnader.
Stärk den ekonomiska riskfördelningen genom att undvika stora investeringar i permanenta byggnader dimensionerade efter osäkra prognoser.
På bilden: En dynamisk förskolebyggnad i trä och faluröd fasad från Parmaco
