Den 1 juli 2025 ersattes Boverkets bygg- och konstruktionsregler av nya grundförfattningar. En av dessa handlade om kravet på dagsljus och hur ljus ska ta sig in i en bostad. Detta moment har nu flyttats från ett krav i planlösningen till att behöva finnas med redan i projekteringen.

Stora förändringar kring ljusinsläppet

Under övergångsåret har det varit två regelverk som gällt samtidigt och byggherren har själv fått avgöra vilket av dessa som ska användas för ett givet projekt. Oavsett har valet behövt göras tidigt i projektet och inte när ritningarna redan är klara. Vilket regelverk projektet har prövats mot har avgjort hur dagsljuskravet ska lösas.

Med de nya reglerna är dagsljusinflöde inget som tillåts att ‘lösa sig av sig själv för det brukar bli bra nog’. Nu, när övergångsreglerna trätt i kraft, blir ljuset en konstruktionsfråga. I djupa rum, i norrlägen och i byggnader med begränsad fasadyta kan de ytor som naturligt erbjuder möjlighet för fönster kanske inte räcka till. I många sådana fall kan behovet av att släppa in ljus från taket bli enda lösningen.

För en byggherre, som ska klara av de nya kraven, blir valet mellan väggfönster och takfönster en fråga om var ljuset tar vägen i den färdiga byggnaden. Det handlar inte längre bara om fasadens utseende utan om att ha förståelse för att en hel byggnad kan behöva designas annorlunda för att inte skapa byggen som blir omöjliga att genomföra.

Kraven för hur ljuset måste flöda

Så hur mäter man hur dagsljus flödar i en fastighet? Kravet är kvantitativt och uttrycks som dagsljusfaktor: ett mått på hur stor andel av dagsljuset ute som når en viss punkt inomhus. Ju högre faktorn är, desto ljusare rum får man.

Den nya föreskriften godtar en dagsljusfaktor på minst 1,0 % för minst hälften av den sammanlagda bedömda ytan i bostadens alla vistelserum. Grunden beskrivs i Boverkets kunskapsbank om ljusförhållanden, där dagsljuskravet knyts till bostaden och inte till enskilda rum.

När man tidigare angav krav för varje enskilt rum, ställs nu krav på bostaden som helhet. Ljuset räknas samman för hela lägenheten eller villan. Man kan ha ett ljust vardagsrum och kök, men tillåta att somliga rum, som sovrummen, ligger mer i mörker.

Därför når ljuset längre när det kommer uppifrån

Vad är då lösningen om ljuset som kommer genom de vanliga fönstren inte räcker till för att uppfylla kravet? Takfönster kan bidra mycket väl till dagsljusfaktorn. Det är därför just taket blir så intressant om fasaden inte täcker behovet. Ljus som faller ovanifrån leder in mer dagsljus än ett fönster i en yttervägg. Skillnaden ligger i vinkeln mot himlen.

Självklart spelar också placeringen roll för hur långt ljuset når. Ju högre upp ett fönster sitter, desto djupare in i rummet når dagsljuset. Man kan jämföra det med när man sätter upp en lampa. Ju högre upp i taket den sitter, desto större blir ljusspridningen.

Skillnaden mellan fönster i tak och fönster i vägg märks särskilt i rum som har större djup än bredd. Det spelar också stor roll om man kan välja vilket väderstreck takfönstret ska vetta åt då solens rörelse har betydelse, framför allt vad gäller överhettning, bländning och hur ljuset upplevs under dagen – snarare än bara dagsljusfaktorn.

På norra halvklotet, som i Sverige, rör sig solen från öst, över söder, till väst, vilket alltså har betydelse när man placerar ut takfönstret i ett ovanligt mörkt rum.

Få mer korrekta resultat genom avancerad analys

Rum med takfönster jämnt utplacerade ger dagsljus fördelat över hela golvytan, vilket vanliga väggfönster inte kan ge då solen flyttar sig över dagen. I stället för en ljus zon vid fasaden och en mörkare kärna längre in, lägger sig ljuset jämnare över golvet.

Det är därför takfönster blir lösningen framförallt just i de rum där avståndet till fasaden är stort. För en planlösning där de boende rör sig över hela ytan är det skillnaden mellan ett rum som ger nog med ljus överallt och ett som bara har bra ljus nära fönstren.

Vad projekteringen behöver väga in

För oss svenskar finns det få saker som är så viktiga som ljus. Vetenskapliga undersökningar visar att depressioner är vanligare bland dem som vistas i miljöer utan dagsljus, jämfört med dem som exponeras av dagsljus. Men det finns en nackdel med ljus ovanifrån. Det kan bli dyrt om värmen kan läcka ut. Äldre tiders glas släppte visserligen igenom ljus, men också mer värme och där fick ljusinsläpp och energi ofta stå mot varandra.

Men det var då – nu har tekniken kommit ikapp. Det finns fönster med lågt U-värde som håller värmeförlusten nere. Som tumregel uppträder inget kallras när U-värdet ligger under 1,0 W/m²K. Ett genomtänkt takfönster behöver alltså inte stå i konflikt med energikraven.

Gensvaret från arkitekter

Kritiken mot reformen har mestadels förts fram av arkitekter. De pekar särskilt på flexibiliteten som tillåter att ett ljust vardagsrum kan väga upp ett mörkt sovrum. Tidigare regler krävde att varje rum för sig klarade dagsljusfaktorn. De nya reglerna mäter bostaden som helhet. Det innebär att en del rum kan förbli mörka om snittet för helheten håller sig över gränsen.