I ett läge där bygglovet är klart, ritningarna för projektet godkända och orderboken i stort sett är full står ändå många projekt stilla. Orsaken är att rätt yrkesfolk saknas för jobben. Detta är ett scenario allt fler byggföretag befinner sig i.

Jobben finns, men de som ska utföra dem saknas i den utsträckning som behövs.

Ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas – till stora kostnader

Siffrorna bakom läget är tydliga. De visar att 76% av av bygg- och anläggningssektorns verksamma företag har svårt att rekrytera, detta enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från 2025/2026. Undersökningen visade även att ungefär vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt.

Problemet handlar definitivt inte om en brist från byggföretaget att vilja anställa. Det senaste halvåret har sex av tio byggföretag gjort rekryteringsförsök när nya uppdrag kommit in. Behovet är tydligt, men det som brister är matchningen. Det talas om ett tydligt glapp mellan vad företagen söker och vad som levereras av utbildningssystemet. Detta glapp är extra tydligt när specialisttjänster ska tillsättas.

När närapå 25 % av alla försök misslyckas så blir konsekvenserna kännbara för företagen. Bristen på rätt kompetens innebär att förseningar uppstår och i värsta fall att uppdrag måste släppas. Projekt de i övrigt både vill och kan utföra. Varje vecka utan rätt kompetens på plats är en vecka då maskiner och material står och väntar och kostnaderna tickar.

Olika sätt att hålla bygget igång

Att bara sitta och beklaga sig är dock inget som de flesta byggföretag i Sverige gör. De finner alternativa vägar att ändå hålla verksamheten igång. Ett av de mest etablerade sätten är helt enkelt att hyra in personal genom ett bemanningsföretag som snabbt kan matcha en kvalitetsgranskad vikariepool mot ett akut bemanningsbehov.

Detta är en räddare i nöden, men sällan en hållbar långtidslösning för företagen, då det ofta innebär något större kostnader. Men dessa kostnader är inte på långa vägar lika höga som om byggen blir försenade eller måste avslås. Poängen är dock att inhyrd personal inte används som ett fullt komplement som ska ersätta fast anställda utan snarare som ett sätt att köpa tid medan själva rekryteringen pågår.

Rekrytering via bemanningsföretag blir därmed ett verktyg bland flera. En annan väg är till exempel att bredda kravprofilen samt att söka via nätverk och sociala kanaler snarare än via de traditionella annonsbaserade rekryteringssätten. Arbetsförmedlingen ger samma rekommendationer: en arbetsgivare som justerar kraven och tänker lite bredare har troligen större chans att lyckas med rekryteringen.

Ett lyckats generationsskifte kräver framförhållning

Byggsektorn står inför ett generationsskifte. Att ersätta den kompetens som nu håller på att lämna arbetsmarknaden kräver långsiktiga strategier. Den nuvarande åldersstrukturen visar varför behovet växer:

● Byggindustrin sysselsätter idag drygt 387 000 personer. Av dessa är det nära 15 000 som är 65 år eller äldre.

● Från och med 2028 väntas drygt 8 000 personer per år pensioneras och då lämna hål i kompetensbeståndet.

● Fler byggnadsarbetare är i dag mellan 60 och 65 år än mellan 19 och 24 år.

● Gymnasial yrkesutbildning är den mest efterfrågade kompetensen. Men förekomsten av sådan står i svag proportion till det framtida behovet.

Återväxten hänger nu helt på en utbildningsprocess som inte levererar nog. Byggföretagen efterlyser därför en modernisering av bygg- och anläggningsprogrammet och ett utbud som är bättre anpassat efter vad branschen faktiskt behöver. Utan den anpassningen fylls luckorna efter pensionsavgångarna i lägre takt än de uppstår. Tiden rinner ut.

Tyvärr är problemet dock inte begränsat till enbart byggsektorn. Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden pekar på att arbetskraftsbristen väntas kvarstå även efter att en väntad konjunkturuppgång kommit. Många arbetslösa som nu är inskrivna på arbetsförmedlingen saknar helt enkelt de kompetenser arbetsgivarna efterfrågar. Det finns inget som pekar på att detta kommer att ändras utan konkreta insatser som påbörjas nu, med genomtänkt framförhållning.

Vad kostar kompetensbristen?

Behovet av kompetens just nu går att räkna på. Bara i Arbetsförmedlingens platsbank låg nyligen över 3 500 lediga jobb inom bygg och anläggning i Sverige. Det är konkreta jobb som väntar på att tillsättas.

Så länge rollerna står tomma bromsar kompetensbristen byggtakten. Det märks i bostäder som inte blir byggda och i infrastruktur som dröjer. Det kan vara sådana saker som vägar och järnvägar, liksom utbyggnad av och upprustning av energiförsörjning. Det är byggprojekt som beslutats och har sin finansiering klar. Tillstånden är sökta och godkända, förarbetet är gjort – men sedan står det still. Konsekvenserna är därför inte begränsade bara till enskilda byggföretag som har lite svårt i med rekryteringsprocessen. Detta är ett nationellt problem. Det gäller allt bygge i hela landet. Och när kompetensbristen bromsar tillväxten riskerar Sverige att tappa både fart och internationell konkurrenskraft.

Kompetensbristen har vidare konsekvenser än vad som är först syns Försenade byggplaner ger flera kostnadsaspekter, som kanske inte är fullt tydliga vid första anblick. Ett bostadsbygge som skjuts upp i år blir inte billigare att genomföra nästa år. En försenad väg eller järnväg får följder långt utanför byggsektorn, för transporter och näringsliv som väntar på den och inte kan fungera optimalt utan att de planer som dragits upp fullföljs.

Så länge matchningen brister blir flexibel personalförsörjning en av de vägar som håller projekten – och i förlängningen Sverige – i rörelse. Det kan dock inte vara den enda lösningen på problemet med en åldrande yrkeskår och en trög utbildningskedja. Men tills den långsiktiga utbildningssituationen är löst är detta det som håller byggsverige igång.