Regeringens vårändringsbudget syftar till att stärka hushållens ekonomi i ett läge med fortsatt osäkerhet och höga energipriser. Men utformningen av flera centrala åtgärder innebär att stödet i praktiken fördelas efter boendeform och når därmed inte alla hushåll.
Sänkt skatt på bensin och diesel samt ett nytt elstöd lyfts fram som viktiga insatser för att öka konsumtionen. För många hushåll kommer det att få effekt, särskilt för den som bor i villa och kör bil. Men långt ifrån alla omfattas.
Hur mycket stöd ett hushåll kan ta del av avgörs i hög grad av hur man bor. Hushåll som äger sitt boende och har höga energikostnader kan få ett påtagligt tillskott. För den som bor i lägenhet, särskilt i flerbostadshus med gemensamma lösningar för el, är utfallet ofta ett annat.
Elstödet kopplas till individuella elnätsavtal, vilket innebär att många hushåll i hyresrätt inte omfattas, trots att de i praktiken betalar för sin elanvändning på samma sätt som andra.
– Vi ser ett återkommande mönster där statliga satsningar inte träffar alla hushåll, utan i stor utsträckning styrs av boendeform. Det ökar obalansen mellan olika delar av bostadsmarknaden. När staten går in med stöd i miljardklassen för att hantera höga energipriser måste utgångspunkten vara att stödet når de hushåll som faktiskt bär kostnaderna. I dag ser vi en politik där hushåll som äger sitt boende gynnas, medan över en miljon hushåll hamnar vid sidan av, säger Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.
I ett läge med ökade levnadskostnader finns mer träffsäkra sätt att stärka hushåll med små marginaler. Ett förstärkt bostadsbidrag är en sådan åtgärd, eftersom det riktar sig till hushåll där utrymmet i ekonomin är som minst.
– Vill regeringen på allvar stötta hushållen behöver fokus i högre grad ligga på de grupper som faktiskt har minst att röra sig med. För att göra bostadsbidraget mer långsiktigt och träffsäkert behöver det höjas och indexeras, och målgruppen behöver breddas, säger Håkan Larsson.
Samtidigt saknas åtgärder på ett område med stora behov. Nära en halv miljon lägenheter i allmännyttan har nått eller passerat sin tekniska livslängd, och renoveringstakten behöver öka. Därtill kommer ökade krav på energieffektivisering till följd av EU:s gröna giv.
– I dagens ekonomiska läge är det svårt för bostadsföretagen och hyresgästerna att bära de kostnader som krävs. För att klara det behövs någon form av statligt renoveringsstöd. Det skulle också vara en träffsäker konjunktursatsning som både skapar jobb och bidrar till en mer hållbar bostadssektor, säger Håkan Larsson.
