Det är vanligt att man behandlar laddinfrastruktur som separata projekt, när all annan installation är färdig i fastigheten. Man planerar en installation utifrån behovet några år efter en ombyggnation eller renovering. Men varför inte planera in det redan från början? Det finns faktiskt tillfällen då det sparar både tid och pengar i flerbostadshus att installera detta från början. Gör man detta i ett tidigt stadie, när elinstallation och övrigt är inbyggt, kan det bli ett kostsamt projekt.

Fler aktörer börjar se mönstret. Renoveringsuppdrag med inslag av stambyten, fasadarbeten eller garagerenoveringar skapar ett naturligt fönster för att lägga kanalisation för kablar och laddstationer. Det blir naturligt att planera in det i andra arbeten snarare än ett tillägg.

Samordning som sparar tid, pengar och hål i väggen

Det mest konkreta argumentet för tidig planering av elladdning är tydligt: kablar och rördragningar är billiga att lägga när golv ändå är uppbrutna och väggarna öppna. Att göra samma arbete i efterhand innebär i regel nya ingrepp i ytskikt, ny schaktning och en installatör som blir tvungen att göra stora efterarbeten. I praktiken handlar det om att kanalisation, alltså rördragningar för framtida elkablar, dimensioneras och placeras med laddinfrastrukturen i åtanke redan i projekteringsstadiet.

Några viktiga frågor man bör ställa sig är följande:

Hur många parkeringsplatser bör förberedas? Var placeras undercentral eller fördelningstablå? Vilken effektkapacitet behöver reserveras? I ett tidigt skede går det lätt att hantera detta men det blir desto dyrare längre fram i tiden. Det är också i det stadiet som val av laddningssystem bör tas. En installation utan stöd för lastbalansering kan bli ett problem redan vid tio laddande bilar i ett garage, om fastighetens effektabonnemang inte tar höjd för det. Den som vill hitta en smart laddningslösning anpassad för just det projektets skala och förutsättningar gör det med fördel innan kablar börjar dras, inte efter.

Här är Delta från Nexblue ett smart alternativ. En smart laddbox för flera typer av parkeringshus, kommersiella som privata, där det inte finns någon begränsning på hur många laddstationer man kan ha i en fastighet. Eftersom den använder ett lokalt och molnbaserat system för säkring och lastbalansering behöver man inte oroa sig för skenande kostnader eller problem med laddhastighet.

Grön teknik – vad gäller och för vem?

Skattereduktionen för grön teknik är ett avdrag som ger privatpersoner möjlighet att reducera kostnaden för laddboxinstallation med upp till 50 procent av det som är arbets- och materialkostnad. Maxbeloppet är 50 000 kronor per person och år, och avdraget görs direkt på fakturan av det installerande företaget – likt ROT och RUT fungerar det liknande i praktiken. Det är ett relevant avdrag att känna till i renoveringssammanhang. Det finns dock en viktig detalj att hålla koll på, vilket på många sätt kan påverka:

Skatteverket kräver att installationen placeras på ett småhus, en ekonomibyggnad eller liknande, och att den som söker avdraget äger och nyttjar fastigheten som permanentbostad eller fritidshus. Det innebär att avdraget är direkt tillämpligt i projekt som innefattar radhus, kedjehus eller ägarlägenhetsprojekt, men gäller inte för bostadsrättsföreningen som organisation vid installation i gemensamma garage eller parkeringsdäck.

För installatörer och projektledare som arbetar med just radhus- och småhusrenovering är det däremot ett argument som med fördel lyfts fram tidigt i dialogen med beställaren. En laddboxinstallation i ett radhusprojekt som kostar 15 000 kronor per enhet inklusive material och arbete kan efter avdraget landa på cirka 7 500 kronor – ett faktum som ofta förändrar diskussionen om det är värt att inkludera laddningen i renoveringen eller avvakta.

Systemval och vad som faktiskt behöver beslutas

Oavsett projekttyp är det ett antal tekniska val som bör hanteras i ett tidigt skede. Det handlar inte bara om antal laddplatser, utan om systemarkitekturen – hur laddboxarna kommunicerar, hur de styrs och hur de integreras med fastighetens befintliga elanläggning. Därför är det extra viktigt att använda ett intuitivt och välfungerande system.

Dynamisk lastbalansering är idag så pass viktigt att det bör ses som ett grundkrav snarare än ett mervärde i installationer med några få laddstationer. Utan det riskerar en ökning av antalet laddande fordon att skapa effekttoppar som kostar pengar i form av höjda nätavgifter. Protokollstöd som OCPP 2.0.1 är likaså värt att ställa som tekniskt krav i underlaget – det möjliggör integration med elnätsoperatörer och ger fastigheten en bättre utgångspunkt inför de stödtjänster som gradvis börjar skeppas ut på marknaden.

Det som avgör om en laddinstallation fungerar bra om tio år är i hög utsträckning beslut som fattas innan första kabeln dras. I ett renoveringsprojekt där många andra tekniska beslut måste tas parallellt gör man sig själv en tjänst i att ta ett rätt sådant från start.